ÅSIKT

Tovas död är ännu ett svek av myndigheter

Debattörerna: Återigen har samhället svikit en kvinna i nöd

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Tova polisanmälde sin baneman bara månader innan hon mördades. Något som är ett underbetyg till myndigheterna som borde sett till att hon fått skydd, skriver debattörerna.
DEBATT

DEBATT. I dag inleds rättegången mot den man som står åtalad för mordet på Tova Moberg.

Mannen är även åtalad för grov kvinnofridskränkning då han ska ha utsatt Tova för upprepat våld under två års tid.

Av förundersökningen framkommer bland annat att polisen, som vid många tidigare mord på kvinnor i Sverige, har haft kännedom om Tovas utsatthet. Återigen tycks samhället således ha brustit i sitt ansvar att skydda brottsoffer från upprepat och dödligt våld. Ytterligare en kvinna har fått sätta sitt liv till medan vi ser på. Vi menar att samhällets alla institutioner såsom polis, socialtjänst, åklagarmyndighet, hälso- och sjukvården med flera nu måste börja ta våld i nära relationer på allvar. Detta kan göras genom en bättre samverkan, ett tydligt ledarskap inom myndigheterna, ökad kunskap om våld i nära relationer och mer resurser.

Flera granskningar av det dödliga våldet mot kvinnor har gjorts som bland annat visar att myndigheter haft kännedom om offren men inte agerat för att ge skydd och stöd. Flera mord har begåtts i direkt anslutning till att mannen släppts från en frihetsberövning eller i samband med att den våldsutsatta kvinnan gjort en polisanmälan. Det vanligaste motivet bakom det dödliga våldet mot kvinnor från närstående män är, enligt BRÅ, ”problem i samband med separation”.

I Tovas fall gjordes det en polisanmälan om misshandel några månader innan hon mördades. Det har av förundersökningen framgått att Tova, liksom många andra våldsutsatta kvinnor, var livrädd för hur hennes partner skulle reagera om han fick reda på polisanmälan. Denna rädsla är många gånger orsaken till att våldsutsatta kvinnor väljer att inte polisanmäla våldet och/eller att inte medverka i polisen utredning, att de ”tar tillbaka sin anmälan”. Trots att brott som misshandel av närstående lyder under allmänt åtal sedan 1982 läggs de flesta förundersökningar där brottsoffret inte vill medverka ned. Detta trots att det kan finnas så kallad stödbevisning såsom bland annat vittnen som direkt har sett och hört våldet eller sett skador efter en våldshändelse.
För de våldsutsatta kvinnor som står fast vid sin anmälan är väntan oftast väldigt lång. Många våldsutsatta kvinnor berättar att de efter anmälan har fått vänta i flera månader upptill ett år innan polisen tar kontakt med dem. Medan de väntar växer ambivalensen, oron och rädslan sig många gånger starkare och större och därmed minskar motivationen att stå kvar vid sin anmälan men även förtroendet för samhällets vilja och möjligheter att sätta stopp för våldet.

Vi menar att samhället måste bli bättre på att möta de våldsutsattas rädsla och ta den på allvar. Om vi tar rädslan på allvar och erbjuder adekvata insatser för att stötta, hjälpa och skydda kan vi möjliggöra att fler våldsutsatta kvinnor vågar polisanmäla och stå kvar vid sin anmälan.

Brottsoffer bör därför erbjudas brottsofferstöd i form av säkerhetsplanering och stödsamtal direkt efter en polisanmälan. Brottsofferstödet bör även vara omfattande och långvarigt då rättsprocessen många gånger är lång. Det bör även finnas krav på att de som i sin profession ska ge stöd har adekvat utbildning och kunskap om våld i nära relationer. Polisen och socialtjänsten som i dag är ytterst ansvariga för att skydda brottsoffer bör ha ett nära samarbete så att inget brottsoffer hamnar mellan stolarna. Då polisanmälan för många våldsutsatta kvinnor innebär en ökad risk för dödligt våld bör även det finnas större möjligheter till skydd i direkt anslutning till polisanmälan.

Samhället kan inte längre stå och se på medan våldet i de nära relationerna pågår.

Låt oss ta lärdom av alla de kvinnor som har fått sätta sitt liv till. Låt oss ta lärdom av den kunskap vi nu har av vem förövaren oftast är och vilka motiv han har!

Låt oss nu göra bättre och därmed förebygga fler mord på kvinnor!


Linn Moser Hällen, socionom, föreläsare och expert på våld i bra relationer
Eveliina Sinisalo, socionom, föreläsare och expert på våld i bra relationer

ARTIKELN HANDLAR OM