ÅSIKT

Alla skolelever borde röra på sig varje dag

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Debattören: 5:2–trenden omfattar långt ifrån hela befolkningen

Sommaren 2013 kommer gå till historien som ännu ett år med deltagarrekord för motionsloppen. 30 000 löpare anmälde sig till Stockholm maraton. I Göteborg ville 14 000 springa Midnattsloppet. På många håll fick man vara ute månader i förväg för att få en biljett till startlinjen.

Allt detta vittnar om den hälsoboom som pågår i Sverige. På fikarasterna diskuteras om det är 5:2-dieten eller LCHF som är bäst. Sociala medier svämmar över av statusuppdateringar med genomförda löprundor. Omsättningen i sportbranschen har mer än fördubblats på tio år. 

Men samtidigt som allt fler tar på sig löparskorna eller testar 5:2, finns något paradoxalt i träningstrenden. Nämligen att den omfattar långt ifrån hela befolkningen. Sedan tidigare vet vi att de flesta som springer långlopp har både högre utbildning och tjänar bättre än snittet.

För att få mer information har jag bett Riksdagens Utredningstjänst (RUT) analysera hur barns idrottsvanor ser ut. Resultatet visar att den hälsoklyfta som finns hos dem som springer långlopp, märks redan i unga år. Till och med hos barnen.

45 procent av barnen som tillhör den högsta socioekonomiska gruppen är fysiskt aktiva minst en timme per dag merparten av veckans dagar. Bland barnen i den lägsta socioekonomiska gruppen är andelen drygt 30 procent. Skillnaderna blir än större när det gäller andelen barn som sällan eller aldrig tränar (11 respektive 28 procent).

Siffrorna visar på en polarisering mellan de barn som har en stillasittande livsstil och de som motionerar och tränar regelbundet. I den senare gruppen finner vi framför allt barn från familjer med högutbildade och socioekonomiskt starka föräldrar. Vi ser redan en hälsoklyfta i befolkningen som riskerar bli än större i framtiden.

Jag och mina kollegor kan inte lagstifta om sunda hälsovanor i riksdagen. I grund och botten har varje förälder det största ansvaret för sina egna barn. Däremot kan vi med politiska beslut skapa lösningar som underlättar för sunda hälsovanor hos hela befolkningen. Här finns mycket mer att göra.

En betydelsefull reform vore mer och bättre undervisning i Idrott & hälsa. Sverige har minst skolidrott i den obligatoriska skolan av samtliga nordiska länderna. På den begränsade tiden ska man både hinna med att introducera barnen för olika sporter och undervisa om hälsosamma vanor. Lite tid för idrottsundervisning drabbar framförallt den stora grupp unga som sällan eller aldrig motionerar.

Dessutom visade utvärderingarna av den så kallade Bunkeflomodellen, där elever under en period hade fysisk aktivitet i skolan varje dag, på positiva effekter på studieresultaten i teoretiska ämnen. Eleverna följdes från första till nionde klass och skolan med daglig fysisk aktivitet hade 96 procent gymnasiebehörighet bland sina elever.

Det vore rimligt att alla elever hade någon form av fysisk aktivitet varje dag i skolan. Mer idrott och hälsa skulle bidra till bättre hälsa och öka chanserna för att en sund livsstil följer med längre fram i livet. Det skulle vara ett viktigt steg för att ge alla barn och ungdomar en bra start i livet.

Johan Forssell

ARTIKELN HANDLAR OM