ÅSIKT

Lär nyanlända att hets mot judar är brottsligt

Debattören: Många kommer från länder där antisemitismen är utbredd

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Nora Lorek
Nyanlända bör informeras redan i första kontakten med svenska myndigheter att hets mot judar är ett hatbrott i Sverige, skriver Beatrice Ask.
DEBATT

DEBATT. Situationen för judar i Sverige är inte acceptabel. Ingen ska behöva känna rädsla eller oro för att gå på stan, besöka synagogan eller besöka judiska mötesplatser.

Det är en skam för vårt demokratiska samhälle att vi inte kan garantera människors säkerhet i Sverige.

Gång på gång utsätts judar för vidriga attacker och hot. På en demonstration i Malmö i fredags skanderades ”Vi har utlyst intifada från Malmö. Vi vill ha vår frihet tillbaka, och vi ska skjuta judarna”. I lördags kastades molotovcocktails mot ett judiskt församlingshem i Göteborg där judiska ungdomar hade samlats.

Helgens attacker är avskyvärda samtidigt som det våldsamma judehatet inte är något nytt fenomen. Det finns allt för många vittnesmål om antisemitism i Sverige. Det kan röra sig om aktiviteter som måste ställas in för att säkerheten inte kan garanteras och judiska förskolor som behöver ha skottsäkra glas.

Vi måste outtröttligt stå upp mot dem som vill utmana vårt demokratiska samhälle. Idag kommer hatet mot judar från många olika håll – från extremism, terrorism, rasism, nazism och antisemitism.

Även Israel-Palestina konflikten riskerar att öka utsattheten för judar. Många har också kommit till Sverige från länder där antisemitismen är mer utbredd.

Vi har alla ett ansvar att försvara vår demokrati, för att inte vara tysta utan våga säga ifrån och ta debatten om grundläggande demokratiska värderingar.

Judar i Sverige har, precis som alla andra, rätt att leva sitt liv utan fruktan och rädsla. Tyvärr är det inte så i dag. Antalet antisemitiska hatbrott som anmäls till Polisen har fördubblats under de senaste 10 åren enligt Brottsförebygganderådet.

De antisemitistiska terrordåden i Frankrike och Köpenhamn 2015 visar att antisemitismen är en hotbild som måste tas på allvar. Vi behöver bli bättre på att sprida kunskap om antisemitism och de fördomar som antisemitismen bygger på.

Migrationsverket, som för många människor är den första myndighetskontakten i Sverige, borde informera om hatbrott och att det i Sverige är brottsligt att uttrycka sig på vissa sätt.

Stora satsningar har gjorts på säkerheten vid judiska mötesplatser men de måste också utvärderas och säkerhetsläget måste kontinuerligt följas upp. Polisen ska också ha tillräckliga förutsättningar och resurser för att kunna skydda utsatta judar.

Dessutom måste personuppklarningen för hatbrott öka. Endast tre procent av de antisemitiska hatbrott som anmäldes 2014 klarades upp. Attacker och hot mot judar ska i större utsträckning utredas, lagföras och om bevisningen håller leda till straff. Polisen och rättsväsendets kunskap måste öka för att hatbrottsmotiv vid brott ska upptäckas. Först då kan lagstiftning som hets mot folkgrupp och straffskärpningar användas. Rättsstaten måste stå stark mot antisemitismen.


Beatrice Ask, ordförande Konstitutionsutskottet


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:33
ARTIKELN HANDLAR OM