ÅSIKT

Varför vill ni inte betala för bra mat?

Debattören: Utan stöd från EU måste bönderna ta mer betalt för mjölk, kött och spannmål

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Emil Langvad/TT / TT NYHETSBYRÅN/Lantbrukars Riksförbund
DEBATT

DEBATT. Brukar ni prata jordbrukspolitik hemma kring matbordet? Nej, tänkte väl det.

Även om det är exakt rätt ställe att skänka EU:s jordbrukspolitik en tacksam tanke. För genom den har matens del av hushållsbudgeten minskat från 30 procent till 15 sedan jordbruksstödet infördes 1960.

Kostnaden per person för EU:s hela nuvarande budget är 8 kronor om dagen, mindre än en kopp kaffe. Av den kaffeslurken går mindre än 40 procent till jordbruket.

För dryga 3 kronor om dagen får vi en jordbrukspolitik som säkerställer en livsmedelsproduktion som motsvarar förväntningarna hos Sveriges konsumenter.

För vi har alla höga krav på maten. Krav som bönderna i Sverige kan leva upp till tack vare att det finns ersättningar för sånt som inte alltid går att ta betalt för: En djuruppfödning utan förebyggande antibiotikaanvändning, något som redan har blivit en ödesfråga för hela världens hälsa. En djuromsorg i Europatopp, där djuren har möjlighet till utevistelse, större utrymme i boxarna, där grisar får behålla knorren och bedövas vid kastrering.

Och inte minst, det vi alla njuter av så här års, öppna landskap som odlas och betas istället för att täckas av sly.

Genom jordbrukspolitiken har vi också en levande landsbygd som berikar oss alla. Som erbjuder andningshål, rekreation och möjlighet för landsbygdsbor och stadsbor med längtan till landet att sadla om till ett jobb i det gröna näringslivet.

Mycket nytta för medborgarna alltså.

Trots det har jordbruksstödet få supportrar bland politikerna. De väljer att se det som ett sätt att hålla olönsamma bönder under armarna när det i själva verket är ett stöd som i slutändan gynnar konsumenterna.

Till skillnad från i många andra EU-länder har Sveriges nuvarande regering aviserat att man tänker skära drastiskt i jordbruksstödet. Inget talar för att en eventuell Alliansregering skulle ha en annan inställning.

Något som rimmar illa med den nationella livsmedelsstrategi man gemensamt kommit överens om och som innebär att man vill öka svensk livsmedelsproduktion. Så vad händer om jordbruksstödet minskar eller försvinner helt?

Den reglering av matpriserna som jordbruksstödet bidragit till försvinner. Svårt att sia om de exakta konsekvenserna, men jämför med prisläget i Norge. Det är ju inte till norska butiker shoppingturerna vid gränsen går.

Slopade direktstöd från EU skulle betyda att priserna på böndernas produkter, mjölk, kött och spannmål, skulle behöva öka märkbart både för bonden och i butiken. Är det något konsumenter och politiker önskar?

Och svensk livsmedelsproduktion kommer naturligtvis att minska. Vår redan låga självförsörjningsgrad sjunker ytterligare och Sveriges beredskap försvagas. Importen av mat som producerats på sätt som inte är tillåtna i Sverige ökar. Dessutom minskar Sveriges möjligheter att leva upp till miljömålen.

Stefan Löfven vill göra valet 2018 till en folkomröstning om välfärden. Vem röstar emot välfärd?

Men statsministern, EU- och handelsministern, oppositionen med flera får gärna tänka välfärd i en vidare bemärkelse. En robust egen försörjning av hållbart producerade livsmedel till rimligt pris är basen i en välfärdsstat.

Jag tror att vi är många som är beredda att betala 3 kronor om dagen för den grundtryggheten.

Palle Borgström, förbundsordförande Lantbrukarnas Riksförbund


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:33

Vilket parti tycker mest som du? Gör Aftonbladets valkompass här!