ÅSIKT

Hijaben är en modig och rebellisk symbol

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Debattören: Bikini eller hijab – det är mina systrars val. Låt dem vara i fred

Foto: Vissa frigörs genom att få bära bikini, andra av att få dölja sitt hår. Vad i detta är det som är så svårt att smälta, undrar Semanur Taskin i sin slutreplik.

SLUTREPLIK. Gulan Avci, ordförande för Liberalernas kvinnoförbund, skriver i en replik på min artikel om hijaben och badtider att jag ”sviker de som redan är förtryckta”.

Hennes ensidiga och subjektiva analys kring kvinnor som väljer att bära hijab (sjal) går i linje med det hon alltid sagt. Det ord hon valt att framhäva varenda gång är: Förtryck, förtryck och förtryck.

Det är det enda Gulan Avci associerar hijaben med.

Jag skulle vilja säga att det är hon, och hennes likasinnade gnällkör, som är de som sviker de som redan är förtryckta.

Låt mig förklara varför.

Edda Manga valde i sin artikel (Göteborgsposten 10/3) att lyfta konferensen ”Hijab som politiskt motstånd”, som anordnades förra veckan. Ett välkommet initiativ där hijabis själva fick beskriva sina utmaningar, problem och kamper i samhället.

Summan är detta:

Det är inte förtrycket att bära hijaben som är utmaningen. De utmaningar hijabis tampas dagligen med är diskriminering, hatbrott och negativ särbehandling. Det är trösklar på arbetsmarknaden, främlingarna på stan och fördomarna som florerar som cementerar deras annorlundaskap.

Detta är de utmaningar som hijabis möter dagligen.

Gulan Avci, det är du som sviker en redan förtryckt grupp i samhället. Genom att befästa fördomen om att hijaben endast har med förtryck att göra, gör du dagligen(!) livet ytterligare svårt för människor som redan förtrycks (inte av familjen utan av samhället).

Jag har åtminstone stake nog att säga att det självfallet förekommer patriarkala motiv även när det kommer till sjalen, i enlighet med de patriarkala strukturerna som genomsyrar hela samhället. Från Danderyd till Rinkeby.

Avci skriver om sjalen att den ”ofta används som verktyg för att upprätthålla kvinnoförtryck”. Notera ordet ”ofta”. Det är väldigt anspråksfullt och extremt verklighetsförvrängt.

Det börjar faktiskt bli tjatigt. Det är dags att ge statistik, eller sluta slå ner på en redan förtryckt grupp i samhället.

Avci vägrar att bredda sitt perspektiv. Läser en Avcis återkommande argument låter det som att inte en enda med hijab har valt det själv. Det saknar absolut verklighetsförankring och skymmer de egentliga orättvisa utmaningar som hijabis får utstå.

Gulan Avci vet bäst. Hon vet vad utmaningen för hijabis är. Nämligen förtrycket att bära slöjan. Avci, när och under vilket årsmöte valdes du till talesperson för alla hijabis och alla förorters utmaningar? Skicka mig gärna en inbjudan inför nästa årsmöte.

Jag står fast vid att hijaben är en modig och rebellisk symbol, som jag och många andra associerar med frigörelse och inte förtryck. Vissa frigörs genom att få bära bikini, andra av att få dölja sitt hår. Vad i detta är det som är så svårt att smälta, i synnerhet för en liberal?

Låt mina systrar vara i fred. Bikini eller hijab – det är mina systrars val.

Slutligen. Jag har ett förslag. Låt mig delta på dina hemmagjorda fältstudier i förorten. Så kan vi föra statistik på hur många av de som bär hijab som väljer att jämka sig med din analys om att deras hijab symboliserar förtryck, eller menar att deras utmaningar de orättvist får utstå i samhället är deras egentliga dagliga kamp.

Jag vågar. Vågar du?

Semanur Taskin

Häng med i debatten – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.