ÅSIKT

Lär elever skilja fejk från fakta med retorik

Öppet brev till skolminister Anna Ekström om vikten att våga tala

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Getty / TT
Anna Ekström, gör retoriken obligatorisk för att stärka det demokratiska samtalet och hjälpa elever att våga tala, skriver Barbro Fällman, Klara Härgestam vid Stora retorikpriset och Henrik Schyffert, vinnare av Stora retorikpriset 2019.

Hej Anna Ekström, Grattis och lycka till med nya jobbet som skolminister.

Vi vet en sak som du kan göra för att elever ska kunna skilja fejk från fakta, våga uttrycka sina åsikter i god demokratisk anda och lära sig lyssna in olika ståndpunkter: Gör retorik till ett obligatorisk ämne i grundskolan igen.

Digitalisering och källkritik står högt upp på skolans agenda. Aristoteles var långt ifrån digital men såg redan då hur retoriken skyddar mot manipulativ fakta. Retorik ger oss förståelse för hur budskap formuleras, sprids och övertygar och ger oss möjlighet att ställa kritiska frågor.

En retoriker frågar alltid: Vad är antagandena bakom detta påstående? Om skolan lär våra elever att fråga sig det, skulle många föräldrar sätta frukosten i halsen när barnen slår hål på allt från slarviga rubriker och vilseledande reklam till politisk propaganda och trollskapad fejk-fakta.

Gör retoriken obligatorisk för att stärka det demokratiska samtalet och hjälpa elever att våga tala. Daniel Sandin, lärare som jobbar med talrädsla och författare till boken Talrädsla i skolan, säger att beroende på undersökning, är det mellan 15 och 25 procent av eleverna som lider av talrädsla.

Av elever i högstadiet och gymnasiet är det 18 procent som någon gång stannat hemma för att slippa hålla sin presentation. Vi vill ge elever chansen att tala med självförtroende, klarhet och kompetens och retorik som ämne ger träning för just det. Vi har hört och sett förändringen i många elever vi jobbat med. Här ett exempel:

Du har verkligen bevisat mig fel! Jag gick in i retorikkursen med tanken att jag inte kunde lära mig tala bättre. Jag undrade hur du skulle kunna få mig att känna mig säkrare och tryggare och tänkte att det var omöjligt. Du har gett mig de exakta verktygen jag har behövt för att utvecklas. Jag vet mer, kan mer och tror mer på mig själv som talare.”

Vi vill se en generation som kan uttrycka sig effektivt i ett möte, leda föreningen rätt, vara en modig politiker, en inlyssnande chef, en omtyckt företagare. Allt detta är viktigt för att individen ska lyckas i arbetslivet. Men ännu viktigare är förmågorna för att värna det demokratiska samtalet som vi länge sett som självklart i vårt land.

Att våga tala är viktigt. Att kunna lyssna är precis lika viktigt. Och den förmågan tränas eleverna i när de får lära sig retorik. Vi behöver lyssnandet, modet att möta en oliktänkare i samtal som vidgar horisonter och ökar empatin.

Retoriken hjälper oss att ställa frågor som inte dömer ut en annans synsätt på förhand. Den hjälper oss förstå hur ord kan inkludera istället för att exkludera.

Runt om i världen tas initiativ som låter oliktänkande mötas i samtal. Böcker som Invitational Rhetoric och Rhetorical listening släpps. Studenter skapar digitala mötesplatser som Hi from the other side. Navid Modiri gör podcast där olika åsikter leder till klokskap. Oprah bjuder Trump-supporters och Clinton-anhängare på te och croissanter. Schyffert samtalar med Oden Korsriddare och hittar likheter som tar udden av rädslan.

Initiativen gror men har inte genomsyrat det offentliga samtalet än. Om du gör retoriken obligatorisk i svensk skola kan det förändras. Vi längtar efter klassrum där han med epatraktorn har en självklar plats bredvid det konstnärliga geniet. Där tjejgänget livligt diskuterar burkini och bikini och sen tar sällskap till matsalen. Vi hoppas på korridorer utan tvärsäkra ordbomber men med mjuka, modiga samtal.

Retorik var en självklar del av svensk bildning fram till 1842. Om du återinför den så bidrar du till klokare källkritik, att er röster blir hörda, och ett samtalsklimat där vi lyssnar på varandra. Det hoppas vi att du vill!


Barbro Fällman, instiftare av Stora retorikpriset
Klara Härgestam, ordförande Stora retorikpriset
Henrik Schyffert, vinnare av Stora retorikpriset 2019


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

ARTIKELN HANDLAR OM