ÅSIKT

Min säkerhet är hotad av nätets söktjänster

Socialsekreterare: Det är för lätt att hitta personuppgifter om oss som jobbar i riskyrken

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: TT
Det känns väldigt olustigt för oss med riskyrken att personer med ett fåtal musklick kan söka reda på dina och din familjs personuppgifter, skriver debattören.

DEBATT. En undersökning från Arbetsmiljöverket visar att mer än var tredje socialsekreterare har blivit utsatt för hot eller våld.

För oss som jobbar i yrken med den typen av risker är söktjänsternas utgivningsbevis en säkerhets- och arbetsmiljöfråga – för oss och för våra familjer.

Det ingår i vårt arbetet att ge svåra och ibland livsomvälvande besked om exempelvis avslag på ansökan om ekonomiskt bistånd eller sjukpenning och besked om tvångsvård.

I ärenden där det förekommer våld, hot om våld, kontroll och liknande, känns det väldigt olustigt att personer med ett fåtal musklick kan söka reda på dina och din familjs personuppgifter.

Sedan 2003 är det möjligt för webbplatser att få så kallade utgivningsbevis. Det är dessa bevis som exempelvis Hitta.se, Eniro, Merinfo, Ratsit och Birthday.se har fått. Utgivningsbeviset är inte bara ett bevis som vilket som helst, det ger dessa webbplatser ett grundlagsskydd likt det media har för sina publiceringar. Skillnaden mot ”vanlig” media är att dessa hemsidor öppet publicerar dina och mina personuppgifter.

Grundlagsskyddet som dessa sidor, företag, fått innebär att de trots en begäran från privatpersoner inte behöver plocka bort några uppgifter.

Hitta.se och Eniro erbjuder visserligen privatpersoner att plocka bort sina uppgifter efter legitimering med Bank-ID, men de andra sidorna jag listat ovan ger inte den möjligheten. Birthday.se tar efter begäran bort uppgifter från deras öppna sök som inte kräver inlogg, och Ratsit gör likadant. Ratsit kräver dock att begäran om bortplockade uppgifter skickas via post, tillsammans med en kopia på legitimation.

Det finns säkerligen fler webbplatser som publicerar liknande personuppgifter, men de ovan nämnda upplever jag vara några av de mest använda.

För oss som arbetar i yrken där det ingår att ge människor negativa och i många fall livsomvälvande besked, är möjligheten för människor att plocka ut våra uppgifter inte bara en bekväm service.

Det är också en arbetsmiljöfråga och en säkerhetsrisk i de fall där de människor vi möter är villiga att ta till drastiska metoder för att få ett besked ändrat eller kanske till och med hämnas.

Jag arbetar med barnavårdsutredningar på socialtjänsten, och som myndighetsperson är jag skyldig att vara öppen med både för och efternamn. Eftersom jag har ett ovanligt efternamn är det extremt enkelt att hitta rätt på nätet. Det krävs inget som helst detektivarbete för någon som vill hitta mina eller min familjs personuppgifter.

Jag är inte emot den möjlighet dessa sidor ger, det jag anser bör ses över, är en möjlighet för oss i riskyrken att få våra uppgifter bortplockade från dessa webbplatser. Detta av ren säkerhet för oss och våra familjer.

Processen att få sina personuppgifter borttagna skulle med fördel kunna ske genom arbetsgivaren, för att på så sätt säkerställa att personen ifråga arbetar i ett yrke där fri tillgång till personuppgifter kan innebära en säkerhetsrisk.

Sverige är så vitt jag vet ett av få, om inte det enda, land där personuppgifter publiceras på det här sättet. Hur tankegångarna gick när den typen av utgivningsbevis togs fram är för mig ett mysterium. Framför allt i förhållande till situationen för mig och andra anställda i riskyrken.


Joel, socialsekreterare (redaktionen känner till debattörens fullständiga identitet)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

ARTIKELN HANDLAR OM