Debatt

Folket måste få chans att säga nej till Nato

Nooshi Dadgostar: Därför krävs det en folkomröstning

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Vänsterpartiet säger nej till Nato. Det måste också svenska folket få chansen att göra. Vi anser att detta görs bäst i en folkomröstning, skriver Nooshi Dadgostar.
Vänsterpartiet säger nej till Nato. Det måste också svenska folket få chansen att göra. Vi anser att detta görs bäst i en folkomröstning, skriver Nooshi Dadgostar.

DEBATT

DEBATT. Rysslands folkrättsvidriga anfallskrig mot Ukraina har försämrat det säkerhetspolitiska läget i Europa.

Detta kräver att det militära försvaret långsiktigt stärks och det kräver samarbeten med andra länder. Det kräver nya säkerhetspolitiska ställningstaganden och ett robustare samhälle.

Det kräver dock inte att regeringen stressar fram ett ogenomtänkt Natobeslut.

Ett Natomedlemskap innebär att vi ger upp delar av vårt självbestämmande och kan bokstavligen vara en fråga om liv och död för svenska medborgare.

Det måste självklart beredas ordentligt, offentligt debatteras och prövas av väljarna. Vi anser att detta görs bäst i en folkomröstning.

Medlemskap innebär ett förpliktigande för Sverige att bistå annat angripet Natoland. Det innebär att vi kan dras in i militära konflikter som vi skulle ha avstått ifrån om vi hade haft fullt självbestämmande.

Att gå med i Nato skulle innebära nya risker för Sverige.

Väljarna har dessutom inte haft någon som helst möjlighet att ta ställning till ett Natomedlemskap. För de partier som i dag sitter i riksdagen gick en stabil majoritet av riksdagen till val på att inte gå med i Nato.

En medlemsansökan borde därmed inte kunna vara aktuell förrän efter nästa val där partiernas nya ställningstagande kan prövas mot väljarna.

Väljarnas vilja i Nato frågan kan komma till uttryck på två sätt, antingen genom att rösta på partier i nästa riksdagsval som tydligt deklarerat sin ståndpunkt eller i en folkomröstning.

Om ett ogenomtänkt beslut drivs igenom nu i maj skulle det komma till stånd utan att väljarna fått säga sitt.

Även med respekt för de demokratiska spelreglerna skulle en ansökan, om väljarna vill, kunna skickas in under innevarande år. Det finns tid att både tänka igenom frågan och låta väljarna säga sitt.

Den offentliga debattens fokus ligger också i dag helt på Natos säkerhetsgarantier och hur snabbt dessa skulle kunna inträda. Debatten fokuserar inte alls på långsiktiga säkerhetspolitiska risker och hot som ett deltagande också skulle kunna innebära.

Det måste ingå i ett genomtänkt beslut. Sverige kommer exempelvis inte bara få säkerhetsgarantier, vi kommer också ge säkerhetsgarantier till alla Natoländer, inklusive Orbans Ungern och Erdogans Turkiet.

Natofrågan passar illa för att avgöras i ett riksdagsval. Riksdagsval ska spegla grundläggande ideologiska val hos väljarna som rör allt från synen på skatter, jämlikhet och välfärd till klimatpolitiken.

Riksdagsval ska kort sagt spegla så mycket mer än bara ställningstagandet i en fråga.

Alla partier är dessutom mer eller mindre splittrade i Natofrågan. För den riksdagsmajoritet som i förra valet varit emot ett Natomedlemskap (Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna) skulle ett sådant Nato-mandat vara svagt.

Socialdemokraternas väljare, som är mest splittrade, delar exempelvis in sig i ungefär tre lika stora delar i ja, nej och vet ej. För befolkningen i stort är det i dag ungefär halva befolkningen som antingen är emot eller inte tagit ställning.

Vänsterpartiet anser att en folkomröstning är det rimliga sättet att ta ett Nato-beslut. När svenska regeringen tidigare haft för avsikt att ge upp delar av det nationella självbestämmande, och partierna har varit splittrade, har det också beslutats genom folkomröstningar. Det gäller folkomröstningarna om EU och EMU.

Den senare är av särskilt intresse här. Politiskt drevs ett EMU inträde av Socialdemokraterna och Moderaterna, med starkt stöd från borgerlig press och Svenskt näringsliv.

Även då som nu var socialdemokraterna djupt splittrade, men partiledningen hade bestämt sig. Då som nu målades också dramatiska hotbilder upp om vad ett nej skulle innebära för framtiden.

Trots överlägsna resurser för ja-sidan röstade svenska folket ändå nej. Senare har det visat sig att det var ett mycket klokt beslut. Riskerna med EMU hade kraftigt undervärderats och hoten om att stå utanför kraftigt överdrivits.

I dag är nog nästan alla glada för att svenska folket visade sig vara klokare än den politiska och ekonomiska eliten.

Vänsterpartiet är tydliga med var vi står. Vi övertygade om att behålla den nationell handlingsfriheten och egen nationell beslutsmakt i utrikes-, militär- och säkerhetspolitiska frågor är det tryggaste alternativet för Sverige i en snabbt föränderlig värld.

Det är inte att ingå i en kärnvapenallians med Erdogans Turkiet eller Orbans Ungern.

Vi säger därför nej till Nato. Det måste också svenska folket få chansen att göra. Det är deras liv som kommer att stå på spel om Sverige hamnar i en militär konflikt på grund av att man övergivit alliansfriheten.


Nooshi Dadgostar, partiledare Vänsterpartiet


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

Svenska Natodebatten

ÄMNEN I ARTIKELN

Svenska Natodebatten

Försvarspolitik

Säkerhetspolitik

Nato

Socialdemokraterna

Vänsterpartiet

Nooshi Dadgostar