Debatt

Barn stängs ute från aktiviteter på fritiden

Unga reumatiker: Unga med funktionsnedsättning drabbas

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Reumatisk sjukdom ska aldrig vara något som hindrar barn och unga från att leva sina liv fullt ut. Men för att det ska bli verklighet krävs förändring, skriver Cajsa Helin Hollstrand och Siri Klintberg i dag på internationella barnreumatikerdagen.
Reumatisk sjukdom ska aldrig vara något som hindrar barn och unga från att leva sina liv fullt ut. Men för att det ska bli verklighet krävs förändring, skriver Cajsa Helin Hollstrand och Siri Klintberg i dag på internationella barnreumatikerdagen.

DEBATT

DEBATT. Ens fritid är betydelsefull för att känna livsglädje och kunna uppfylla sina drömmar. Att ha möjlighet att delta i fritidsaktiviteter är också en viktig förutsättning för att kunna vara delaktig i samhället.

Riksorganisationen Unga reumatiker vill att alla barn och unga med reumatisk sjukdom ska ha möjlighet att engagera sig och delta i fritidsaktiviteter utifrån sina egna förutsättningar.

Sverige har öppnat upp efter två år med restriktioner. Runt om i landet börjar föreningslokaler fyllas, aktiviteter bokas och möjligheten till en aktiv fritid ökar.

Alla barn har rätt till en aktiv fritid, det fastställs i FN:s barnkonvention i artikel 31, att alla barn har rätt till lek, vila och fritid.

Men enligt en kartläggning av Myndigheten för delaktighet (MFD) har barn med funktionsnedsättning inte samma möjligheter att ha en aktiv och meningsfull fritid jämfört med befolkningen i övrigt.

Fritidsaktiviteter utgör en stor och viktig del i barns liv. Det ger både glädje i vardagen och stärker barns syn på sig själva och sin förmåga. Att känna sig trygg och välkommen är avgörande för att kunna ha en aktiv fritid.

I dag är många fritidsaktiviteter och lokaler utformade på ett sätt som gör att alla inte kan delta. Dessutom måste barn som är i behov av fritidshjälpmedel ofta köpa dessa själva vilket sätter krav på god ekonomi.

Det finns projekt som Fritidsbanken vilket är ett bra steg på vägen för att ge fler barn möjlighet att kunna utöva sin drömaktivitet.

I dag erbjuder kommuner stöd till föreningslivet i form av kompetenshöjande insatser, möjligheten att nyttja lokaler eller ekonomiska bidrag.

Det betyder att kommuner har makten att främja en aktiv fritid och bidra till ökad tillgänglighet och utbud av fritidsaktiviteter där fler kan delta.

Ett effektivt sätt skulle vara att öka det ekonomiska stödet till de föreningar som antingen redan jobbar eller vill jobba mer inkluderande och tillgängligt.

Föreningar spelar en avgörande roll i att skapa förutsättningarna för en aktiv fritid. Däremot är skillnaderna stora över landet och kunskap är begränsad för hur anpassningar ska genomföras för att även tillgängliggöra en aktiv fritid för barn med reumatisk sjukdom.

MFD:s kartläggning om insatser för en aktiv fritid visar att systematisk dialog och uppföljning med målgruppen sällan görs. Barn måste involveras vid utformningen av aktivitetsutbudet för att se till att det finns en bredd av aktiviteter som är tillgängliga.

Därför är det anmärkningsvärt att den systematiska dialogen ligger efter. Det försvårar möjligheten att erbjuda ett aktivitetsutbud som möter efterfrågan.

Sammanfattningsvis är det tre åtgärder vi ser som skulle bidra till en mer meningsfull och aktiv fritid:

  1. Samordna en översyn av kommunernas ekonomiska bidrag till föreningslivet och ge nationella incitament för att öka kunskapen om och möjligheten till att bedriva tillgänglig och inkluderande verksamhet.
  2. Uppmana kommunerna till att inkludera barn och unga i det systematiska arbetet för att utveckla och utvärdera tillgängliga fritidsaktiviteter.
  3. Utveckla möjligheter för fler barn och unga att kunna låna sportutrustning och fritidshjälpmedel.

Reumatisk sjukdom ska aldrig vara något som hindrar barn och unga från att leva sina liv fullt ut. Men för att det ska bli verklighet krävs viss förändring. Det handlar om ökad kunskap, dialog och samspel.

En kronisk sjukdom innebär ibland omvägar, men med rätt stöd och eventuella hjälpmedel kan vi se till att alla når målet ändå.


Cajsa Helin Hollstrand, ordförande Unga reumatiker
Siri Klintberg, generalsekreterare Unga reumatiker


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

Funktionsnedsättning

LÄS VIDARE

DEBATT Slakten av assistansen fortsätter – trots löften

ÄMNEN I ARTIKELN

Funktionsnedsättning

Barnkonventionen

Barn & unga