ÅSIKT

Nej-sidans taktik – att skrämmas

Foto: skrämselpropaganda Nej-sidans företrädare har varnat för att EU skulle förbjuda sneda gurkor, för små jordgubbar och tillåta hormonbehandlat kött på våra tallrikar. Men så blev det inte, konstaterar Johan Flanke.
DEBATT

När Sverige skulle rösta om EU-medlemskapet var Johan Flanke (s) aktiv på ja-sidan. Då hotade nej-flanken med rödare lingon (färgämnen) och raserad välfärd om Sverige gick med.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Nu använder nej-sidan den nya konstitutionen att skrämmas med, menar han. I en genomgång av dåtidens hotbilder ställer han frågan: Har EU-motståndarna rätt om konstitutionens farlighet?

Efter tio års svenskt EU-medlemskap går det att konstatera att det fanns överilade uttalanden på båda ja- och nej-sidan. Men att läsa nej-sidans foldrar från 90-talets början visar att deras bestämda uppfattningar om ett EU-medlemskap har kommit rejält på skam.

”Vi kan inte längre föra en aktiv sysselsättningspolitik eller trygga den offentliga omsorgen” spådde Nej till EU i foldern 12 skäl att tacka nej till EU. I samma folder står det: “Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Tycker du att vi ska vara det i fortsättningen också, så tacka nej till EU”.

Det är dags att utvärdera dessa och andra frågor.

Arbetslösheten

När Sverige gick in i EU den 1 januari 1995 var den öppna arbetslösheten i Sverige 9,1 procent. I dag är den öppna arbetslösheten nerpressad till strax under fem procent. Bland de aktiva insatserna för att nå målet finns alla de hundratusentals personer som via kunskapslyftet fått möjligheten att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. ”Sverige knyts upp till en politik som (?) bevisligen skapar massarbetslöshet”, hävdade Folkrörelsen Nej till EG i sin folder 15 skäl att säga nej till EES.

Välfärden

De senaste tio åren har svensk politik handlat om att återskapa ordning och reda i de offentliga finanserna samtidigt som stora satsningar har gjorts på skolan, vården och omsorgen. Till detta kan nämnas maxtaxa inom förskola och äldreomsorg, en kraftigt utbyggd högskola, högkostnadsskydd för pen–sionärers tandläkarkostnader, fri barnsjukvård och allmän förskola från fyra års ålder. Inom sjukvården räddas livet på allt fler med svåra sjukdomar. ”Stora nedskärningar i offentliga sektorn och sociala välfärden”, spådde Folkrörelsen Nej till EG i foldern med samma namn.

Jämställdheten

Sverige är fortfarande är ett av världens mest jämställda länder trots att vi fortfarande inte är jämställda. Mellan 1994 och 2003 har andelen sysselsatta kvinnor i Sverige ökat från 70,6 till 72,8 procent. ”Det blir som i EG där färre kvinnor yrkesarbetar och jämställdheten är sämre”, spådde Folkrörelsen Nej till EG.

Internationell

solidaritet och bistånd

Genom att säga nej till EU-medlemskap ville Nej till EG ”slå vakt om våra möjligheter att bedriva en egen utrikes- och handelspolitik och vara solidariska med tredje världen”. Efter tio år som EU-medlem är det svenska biståndet högre än någonsin. Nästa år nås målet om att en procent av BNP ska gå till bistånd. Tack vare den starka ekonomiska tillväxten i Sverige de senaste tio åren kommer denna procent att utgöra 26,8 miljarder kronor 2006.

Sveriges röst i världen har varit tydlig. Med stöd av bland annat Frankrike och Tyskland stod Sverige och Anna Lindh upp för folkrätten inför USA:s invasion i Irak. Tack vare ett enat EU inom FN har Kyotoprotokollet trätt i kraft.

Självständigheten

”Ett medlemskap i EG innebär i praktiken att Sverige upphör att existera som självständig nation för att bli en delstat i en framväxande västeuropeisk stormakt”, spådde Folkrörelsen Nej till EG. Tio år senare står det klart att det där med ”västeuropeisk” har kommit på skam tack vare EU:s östutvidgning. När miljögifter sprids med luft och vatten mellan olika länder spelar inte den svenska självständigheten någon roll. Detta förstår nu vänsterpartiet och miljöpartiet. Därför kräver de överstatliga EU-beslut inom miljöområdet, samtidigt som de vill att Sverige ska ställa sig vid sidan av dessa genom att lämna EU-samarbetet.

Men det finns mer ologiskt med dessa två partier. Som samarbetspartier ser de positivt på välfärdsutvecklingen i Sverige. Som obotliga EU-motståndare svartmålar de utvecklingen under samma period.

Beskrivningar om EU-samarbetets eländighet återkommer ständigt. Förra året var det en övergång till euron som skulle rasera välfärden och göra Sverige till en lydstat. Nu är det den nya EU-konstitutionen som hotar jämställdheten och demokratin. Någon vilja till självkritik verkar inte finnas bland personer, partier och organisationer som satt en heder i att misstänkliggöra allt som innebär samarbete med andra länder för att lösa gemensamma problem och nå politiska mål.

För tio år sedan varnade nej-sidans företrädare för att EU skulle förbjuda sneda gurkor, för små jordgubbar och tillåta hormonbehandlat kött på våra tallrikar. Folkrörelsen mot EU spådde att lingonen skulle bli rödare vid ett EU-medlemskap eftersom AZO-färgämnen inte längre skulle vara förbjudna.

Till er som sett de senaste årens lingonskördar: Spådde nej-sidan rätt om EU-medlemskapet? Spår de rätt om den nya konstitutionen?

Johan Flanke (s Kommunpolitiker i Göteborg f d aktiv inom socialdemokratiska studentförbundets Radikalt Ja)