ÅSIKT

Polisbristen tvingar fram allt fler väktare

Debattören: Det skapar en gråzon i det offentliga våldsmonopolet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: TT
Ordningsvakter, väktare och privata säkerhetsföretag spelar i Sverige en större roll än i de flesta länder, skriver Olle Wästberg.

DEBATT. En höggravid svart kvinna blev för någon vecka sedan våldsamt utdragen ur en tunnelbanevagn av två ordningsvakter eftersom hon misstänktes inte ha SL-kort – vilket inte är bevisat.  Hon ramlade, skadade sig och hennes femåriga dotter blev svårt berörd.

Ordningsvakterna har avstängts och den här historien kommer att noga utredas av SL och Region Stockholm. Men den aktualiserar ändå frågan om ordningsvakternas roll.

Bristen på poliser har gjort att mer än 75 kommuner anlitar ordningsvakter för att patrullera på offentlig plats. Ordningsvakter, väktare och privata säkerhetsföretag spelar i Sverige en större roll än i de flesta länder.

Eftersom det är så glest med poliser är det nödvändigt att kommuner genom egna anställningar försöker lösa säkerhetsfrågor och öka tryggheten.

Ordningsvakter har, även om de är anställda av kommunen, rapportskyldighet till polismyndigheten. Olika författningar reglerar vilka tvångsmedel en ordningsvakt – som också har fått 80 timmars utbildning – får använda sig av. Ordningsvakter kan vara utrustade med handbojor, batong och i vissa fall skjutvapen.

De allt fler kommunalt anställda ordningsvakterna skapar en gråzon i det offentliga våldsmonopolet.

Den roll ordningsvakter och väktare har speglar hur centraliserad den svenska polisen blivit. Fram till mitten av 1960-talet var polisen främst en kommunal verksamhet.

Riksmordkommissionen och en del andra uppgifter var statliga, men att upprätthålla den lokala ordningen var uppgiften för kommunalt anställda poliser.

Den stora polisreformen 2015, enhälligt beslutad, innebar att polisen blev ytterligare centraliserad. Tidigare fanns kommunala polisstyrelser som hade det yttersta ansvaret för hur länets polis skulle ledas.  Men de försvann i och med att chefskapet för all svensk polis förlades till Kungsholmen i Stockholm.

Att Sverige saknar en lokal polis gör oss mycket udda i jämförelse med andra länder. Bristen på poliser innebär alldeles speciella svårigheter i glesbygden. I Norrlandslän kan det dröja en dag innan polisen kan vara på plats där ett brott begåtts.

Eftersom en väsentlig del i den svenska grova brottsligheten har sin grund i svensk bostadssegregation vore det väsentligt med en lokal polis i utsatta områden.

I New York brottsbekämpningen varit extremt framgångsrik. New York har gått från att vara en osäker stad till att bli en av de säkraste storstäderna.

Sedan brottspolitiken lades om 1990 har den totala brottsligheten sjunkit med drygt 80 procent. Antalet mord har gått ner från 2 262 år 1990 till 295 förra året. Antalet skjutningar har minskat år för år.

Mycket handlar om att New Yorks polisverksamhet är inriktad på att förhindra brott. För att det ska vara möjligt är polisen mycket lokal. Det förutsätts att en polis ska arbeta länge i samma distrikt för att både bli känd bland invånarna och själv känna till vad som händer och vilka personer som kan tänkas vara inblandade i ett brott.

Att kunna språk som är vanliga i området är en viktig merit när poliser rekryteras.

Det kommer naturligtvis att dröja innan vi har tillräckligt många poliser. Det tättbefolkade New York har dubbelt så många poliser per invånare som det delvis glesbefolkade Sverige.

Den nye inrikesministern Mikael Damberg , som gjort klart att han ska stärka polisernas ställning, skulle kunna tillsätta en snabbutredning för att möjliggöra att de många kommuner som vill får anställa poliser.

En sådan utredning borde också kunna klara ut gränsfrågorna mot ordningsvakter och väktare. Den upprörande händelsen på Stockholms tunnelbana har satt frågan på sin spets.

Eftersom vi kommer att ha ordningsvakter som står för en hel del av övervakningen i många kommuner är det viktigt att vi löser de problem som därmed uppstår.

Om polisen blev kommunal skulle det sannolikt också öka allmänhetens förtroende, vilket är viktigt i en tid när förtroende för nästan alla offentliga institutioner försämras.


Olle Wästberg, ordförande i 2014 års Demokratiutredning


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

ARTIKELN HANDLAR OM