ÅSIKT

Här är kraven Sverige måste ställa på Turkiet

Debattören: Varken vi eller EU kan stillatigande betrakta Erdogans framfart

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: TT (Montage)
Det kan vara så att väljare i Turkiet börjar tröttna på korruption, krig, ständiga bråk och presidentens one-man-show, skriver Fredrik Malm.
DEBATT

DEBATT. Söndagen den 24 juni hålls parlamentsval och presidentval i Turkiet. Landets auktoritäre ledare Recep Tayyip Erdogan har valt att tidigarelägga valet för att säkra en majoritet för sin allians av islamister och fascister.

På pappret talar alla odds för Erdogan. Den fria pressen är i hög grad strypt och regeringen har närmast total dominans i medierna. När den sekulära Dogangruppen, där bland annat Hurriyet och CNN Turk ingår, såldes till en regeringsvänlig koncern i våras så innebar det ”döden för oberoende journalistik i turkisk mainstreammedia”, enligt den turkiska grenen av Reportrar Utan Gränser.

Undantagslagarna sedan kuppförsöket 2016 gäller fortfarande och Erdogan fortsätter kriget mot kurder i Syrien och Irak. Därtill har Turkiet i 15 års tid steg för steg fått en allt starkare religiös islamisk karaktär, vilket försämrar möjligheterna för landets sekulära opposition.

Den kurdiske politikern Selahattin Demirtas som leder vänsterrörelsen HDP har möjlighet att bli vågmästare om partiet klarar spärren på 10 procent till parlamentet. Men Demirtas sitter fängslad sedan 2016 av politiska skäl.

Det är ett tydligt exempel på den svåra situationen för kurderna i Turkiet att HDP:s ledare driver sin valkampanj från fängelset.

Men trots alla dessa hinder så visar opinionsmätningar några veckor före valet att det är väldigt jämnt i parlamentsvalet, och att presidentvalet kan gå till en andra omgång.

Det kan vara så att väljare i Turkiet börjar tröttna på korruption, krig, ständiga bråk och presidentens one-man-show.

Men det mesta talar för Erdogan i valspurten. Han har statsapparaten, medierna, statskassan, myndigheterna och polisen på sin sida. Vi lär få bevittna en massiv slutspurt av sittande regering, förmodligen kantad av fler militära aktioner mot kurder i Syrien och Irak för att säkra en majoritet AKP.

Turkiet har närmare 80 miljoner invånare och är en viktig handelspartner till EU. Men Erdogan har allvarligt försämrat Turkiets relationer med flera europeiska länder, och använder syriska flyktingar som ett spelkort för att få ekonomiskt stöd från EU. 

Det är omöjligt att se Turkiet som en konstruktiv partner till EU i dag, men beroendet i flyktingpolitiken gör att europeiska stats- och regeringschefer är lågmälda inför det pågående förtrycket.

Från Liberalernas sida menar vi att Turkiets anslutningsprocess till EU bör avbrytas.

Vi kan inte föreställa oss ett Turkiet som EU-medlem så länge regimen stryper den fria pressen, förföljer den kurdiska befolkningen, ser demokratiska länder som fiender och monterar ned maktbalansen i landet.

Sverige och EU måste formulera ett antal krav på Turkiet:

  • Släpp HDP-ledaren Selahattin Demirtas från fängelset och låt HDP och andra oppositionspartier kandidera på lika villkor som regeringssidan utan att trakasseras och arresteras. Respektera yttrandefrihet på nätet.

  • Avbryt militära operationer mot de kurdiska enheter som bekämpar Islamiska staten och andra terrorgrupper i Syrien och Irak.

  • Släpp politiska fångar, människorättsaktivister och journalister från fängelse och häkte. Dessa är ofta frihetsberövade med hänvisning till lagar som fått omfattande internationell kritik.

  • Sluta mobilisera islamistiska moskéer och regimvänliga organisationer i Europa, som kartlägger kritiker och eldar på motsättningar mellan folkgrupper.

  • EU bör därtill kräva tydliga försäkranden från ledningen i AKP och MHP, inklusive presidentkandidat Erdogan, att man kommer att respektera en valförlust, om så skulle bli fallet.

Turkiet har stort inflytande i den muslimska världen. Ett mer konstruktivt och demokratiskt Turkiet skulle bidra till utvecklingen både inrikes och i regionen. Men de senaste tio åren har vi i stället bevittnat en kontinuerlig tillbakagång vad gäller respekt för mänskliga rättigheter, den kurdiska frågan och demokratiska värderingar i allmänhet.

Sverige och EU kan inte stillatigande betrakta denna negativa utveckling.


Fredrik Malm, utrikespolitisk talesperson, Liberalerna


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:33
ARTIKELN HANDLAR OM

EU

Turkiet