Svenska bostäder måste klimatanpassas

Debattören: Är möjligt att förändra redan nu

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Takten i klimatarbetet måste öka, och vi måste anpassa oss till ett varmare klimat. Behovet av klimatanpassning gäller inte minst våra fastigheter, eftersom vi tillbringar uppemot 90 procent av vår tid inomhus, mestadels i hemmet, skriver debattören.
Foto: TT
Takten i klimatarbetet måste öka, och vi måste anpassa oss till ett varmare klimat. Behovet av klimatanpassning gäller inte minst våra fastigheter, eftersom vi tillbringar uppemot 90 procent av vår tid inomhus, mestadels i hemmet, skriver debattören.

DEBATT. Drygt 8 av 10 tror att Sverige får ett varmare klimat i framtiden, men bara 30 % anser att de har stora möjligheter att anpassa bostaden för ett varmare klimat.

Behovet av ökad klimatanpassning är stort, med fokus på äldre och andra särskilt utsatta.

85 procent av svenska allmänheten i åldern 18-79 år anser att det är mycket eller ganska sannolikt att Sverige kommer att uppleva varmare klimat med kraftiga värmeböljor i framtiden och 53 procent är oroliga över att påverkas av framtida värmeböljor. Det visar en färsk opinionsundersökning från Novus som Sweco beställt.

Oron för ett förändrat klimat är tyvärr befogad. I vår del av världen stiger temperaturen ungefär dubbelt så snabbt som det globala snittet, och juni månad var för hela landet den varmaste på femtio år.

Den stora oron för effekterna av ett förändrat klimat gör det särskilt otillfredsställande att vare sig Sveriges eller världens samlade utsläppsminskningar är i takt med vad som krävs för att klara klimatmålen.

Takten i klimatarbetet måste öka, och vi måste anpassa oss till ett förändrat klimat.

Behovet av klimatanpassning gäller inte minst våra fastigheter, eftersom vi tillbringar uppemot 90 procent av vår tid inomhus, mestadels i hemmet. Men 48 procent anser inte att deras bostad är anpassad för att ge en acceptabel inomhustemperatur under en värmebölja. Säkert har många egen erfarenhet från tidigare perioder av hetta: våra bostäder är framför allt utformade för att skydda mot kyla utomhus, inte mot hetta.

Att anpassa sin bostad till kommande värmeböljor är alltså av stor betydelse i tider av snabba klimatförändringar.

Men bara 4 procent anser sig ha mycket stora möjligheter till detta och 26 procent ganska stora möjligheter. Hela 58 procent anser sig ha ganska små eller mycket små möjligheter och 8 procent anger att de inte har några möjligheter alls att anpassa bostaden.

Klimatanpassningen har en stark social dimension: Ju lägre inkomst, desto sämre möjlighet att anpassa sitt boende. Möjligheten är minst för de som bor i hyresrätt, de som bor i andrahand, och inte minst de i äldreboende.

De äldre drabbas därmed trippelt, eftersom de också är mest känsliga mot högre temperaturer och tillbringar en större del av sin tid inomhus.

Lyckligtvis kan vi som samhälle hjälpa de mest utsatta. De flesta hyresrätter ägs av allmännyttan. Huvuddelen av våra äldreboenden är kommunala eller kommunalt upphandlade. Med en åldrande befolkning startas dessutom många nya äldreboenden, med goda möjligheter att från början planera för värmeböljor.

Därtill finns en begynnande insikt om att klimatanpassning inte enbart kan vara en kommunal angelägenhet, med 124 miljoner kronor i regeringens vårbudget för anpassning till ett förändrat och varmare klimat.

Swecos Urban Insight-rapport ”Building resilience: being young and getting old in a hotter Europe visar att en anpassning av våra bostäder till ett varmare klimat till stora delar kan ske med etablerade, redan kända lösningar. Den är möjlig och ekonomiskt överkomlig inte bara i nybyggda områden utan också i befintliga fastigheter.

Det finns ett mycket starkt mandat för kommuner och riksdag att besluta om och genomföra en anpassning av vårt boende till ett förändrat, varmare klimat. Det får aldrig betyda lägre ambitioner i arbetet med att minska vår klimatpåverkan, men vi måste inse att klimatet förändras och skydda våra mest utsatta från de värsta effekterna.


Mattias Goldmann, hållbarhetschef Sweco


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad:

LÄS VIDARE