ÅSIKT

Svik inte våra unga – de behöver kuratorerna

Debattörerna: I dag finns ingen garanti att elever som mår dåligt får hjälp

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Inte sällan möts den som söker hjälp av en stängd dörr och en lapp med mottagningens öppettider – en väntan som kan kännas som månader för den med ångest, skriver debattörerna.
DEBATT

DEBATT. Andelen unga som söker hjälp för psykisk ohälsa har ökat. Färska siffror från Ungdomsfokus visar att 54 procent av unga mellan 15 och 29 år någon gång sökt professionell hjälp för psykiska besvär, antingen inom vården, hos skolkurator/skolpsykolog/skolsjuksköterska eller via telefonkontakt med BRIS, nationella hjälplinjen eller liknande.

Vi som grundat Ångestpodden möter ofta unga som mår dåligt.

Många berättar om hur svårt det är att få prata med en kurator på skolan. Inte sällan möts den som söker hjälp av en stängd dörr och en lapp med mottagningens öppettider.

Kanske handlar det om två, tre timmar ett par gånger i veckan. För den som upplever ångest kan väntan fram till nästa mottagningstid kännas som månader.

Samtidigt upplever många av Visions medlemmar som jobbar som skolkuratorer ofta en pressad arbetssituation.

Tre av fyra skolkuratorer anser att de inte har förutsättningar att jobba förebyggande på det sätt som de skulle önska.

Många anser också att skolan emellanåt använder dem till andra arbetsuppgifter än kurativt arbete.

I skollagen anges tydligt att elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsan ställer krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa.

Samtidigt bedömde Skolinspektionen 2016 att nästan tre av tio huvudmän för grund- och gymnasieskolan inte hade säkrat tillgången till en förebyggande och hälsofrämjande elevhälsa.

I dag består elevhälsans arbete till stor del av att åtgärda problem som redan har uppstått.

Ångestpodden och Vision ställer följande krav till landets kommunledningar:

  • Ge elever deras kuratorer tillbaka. Det bör finnas en maxgräns för hur många elever en skolkurator kan ha ansvar för. Att ha ansvar för fler än 3 000 elever är inte hållbart. Varken för eleverna eller för kuratorn.

  • Enligt skollagen ska varje elev ha tillgång till både skolkurator och skolpsykolog men ordet tillgång är upp till varje skola och kommun att bedöma. Det krävs en tydligare utformning av skollagen där ”tillgång” bör specificeras.

  • Tre av fyra skolkuratorer upplever sig inte hinna arbeta förebyggande. Inför hälsosamtal som rör den psykiska hälsan minst en gång per läsår för varje elev.

  • Ge kuratorer stöd i deras yrkesroll. Det handlar till exempel om att ha en närvarande chef men också om handledning och yrkes- och arbetsplatsintroduktion, kompetensutveckling och kollegialt stöd.

Att fler unga söker hjälp för psykisk ohälsa kan innebära någonting bra. Stigmat kring psykiska problem minskar när vi kan prata öppet om det. Samtidigt ställer detta krav på samhället och på vuxenvärlden att erbjuda stöd och hjälp. I dag finns det ingen garanti för den elev som mår dåligt att faktiskt få hjälp i skolan. Det är hög tid att ge elever rätt till en kurator och att ge kuratorer förutsättningar att utföra sitt arbete rättssäkert och professionellt. Allt annat vore ett svek mot våra unga.


Ida Höckerstrand
Sofie Hallberg
Veronica Magnusson


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:33
ARTIKELN HANDLAR OM