ÅSIKT

Vi med funktionshinder vill leva likt alla andra

Debattörerna: Särskilda skolor, boenden eller arbetsplatser stänger oss ute från samhället

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Getty / Linnea Bengtsson
För oss är det självklart att vi ska leva i ett inkluderande och inte ett segregerat samhälle, skriver Björn Häll Kellerman och Tiemon Okojevoh.
DEBATT

DEBATT. Det är med stor ledsamhet men samtidigt en ökad kämpaglöd som Förbundet Unga Rörelsehindrade tar emot Novus unika undersökning av svenska folkets attityder och inställning till personer med någon form av funktionsnedsättning.

Vi är väldigt glada över att vi nu första gången någonsin har representativa siffror på vad allmänheten har för kunskap om funktionshinderfrågor och vad man anser om oss med funktionsnedsättningar.

Samtidigt vittnar undersökningen också om en allvarlig situation där såväl fördomar som bred okunskap kring vår grupp breder ut sig bland svenskarna.

Det är ungefär som att 78 procent av svenskarna aldrig skulle ha hört talas om ord som rasism, sexism och homofobi, begrepp som troligen de flesta är bekanta med.

Exempelvis kan vi läsa om att hela 78 procent, det vill säga närmare fyra av fem svenskar, aldrig någonsin har hört talas om begreppet funkofobi. Det innebär alltså att den stora majoriteten aldrig någonsin har hört talas om det ord som definierar diskriminering, fördomar och strukturellt förtryck mot personer med normbrytande funktion.

Det är ungefär som att 78 procent av svenskarna aldrig skulle ha hört talas om ord som rasism, sexism och homofobi, begrepp som troligen de flesta är bekanta med.

I undersökningen kan vi också se att 61 procent, med andra ord nästan två av tre svenskar, är positiva till så kallade särlösningar. Särlösningar är ett annat ord för särskilda åtgärder som endast är till för just funktionshindrade. Det kan handla om särskilda skolor, särskilda boenden eller särskilda arbetsplatser.

Oftast kan vi se hur dessa särskilda åtgärder bidrar till att stänga ute personer med funktionsnedsättning från samhället, leder till ett ökat stigma kring vår grupp och inte sällan även till allmänt sämre livsvillkor.

Därför är det mycket tråkigt att svenskarnas inställning till särlösningar är positiv. För oss är det självklart att vi ska leva i ett inkluderande och inte ett segregerat samhälle.

Detta, tillsammans med ett antal andra siffror som presenteras i undersökningen, visar på ett stort behov av att såväl den samlade funktionshinderrörelsen, som politiker och andra makthavare behöver jobba mycket mer med vilka normer och värderingar som florerar i samhället kring personer som har någon form av funktionsnedsättning.

Vi behöver en gång för alla göra upp med föreställningen om att en person med normbrytande funktion är ett ”vårdpaket” utan något anspråk på att leva likt alla andra.

Vi tror att funktionshinderpolitiken alltför mycket har kommit att handla om vad vi har råd med utifrån Rosenbads ekonomiska kalkyler. Detta kan man se i såväl frågan om LSS som i frågan om fler tillgängliga byggnader. Förbundet Unga Rörelsehindrade tror att detta är helt fel ingång i funktionshinderpolitiken.

För bortom de ekonomiska kalkylerna gömmer sig en verklighet där den grupp som vi representerar möter en vardag full av diskriminering, fördomar, marginalisering och mindervärdeskomplex-tendenser.

Det är en verklighet som vi måste hantera här och nu och det gör Novus undersökning oss smärtsamt påminda om.
Om vi ska klara av att skapa ett inkluderande och öppet samhälle för alla, måste allmänheten först förstå vad funkofobi är och samtidigt se att personer med funktionsnedsättningar har ett starkt behov av att leva på samma villkor och i samma miljöer som alla andra grupper i samhället.
Björn Häll Kellerman, förbundsordförande, Förbundet Unga Rörelsehindrade
Tiemon Okojevoh, utbildningspolitisk talesperson, Förbundet Unga Rörelsehindrade


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:33
ARTIKELN HANDLAR OM