ÅSIKT

Låt kvinnor fortsätta flaskmata sina barn

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Debattören: Nytt lagförslag ökar stigmatiseringen

Andrea Nord

Den 28 november fattar riksdagen beslut om ett lagförslag som förbjuder all marknadsföring av modersmjölksersättning riktad mot allmänheten. I Sverige har denna typ av reklam ändå inte funnits sedan 1983, då Konsumentverket ingick en branschöverenskommelse med barnmatsindustrin. Flaskmatning är ett säkert och fullgott alternativ till amning här i Sverige och inte ett problem som i fattiga länder med dålig hygien och låg utbildning. Det är mycket märkligt att man nu vill skapa ett förbud samt inskränka tryck- och yttrandefriheten kring en produkt som inte utgör ett problem i vårt land. Den frivilliga branschöverenskommelsen är redan så hård att den hindrar föräldrar från att erhålla nödvändig information om maten de ger sina barn, information som de rimligtvis borde ha rätt till.

Är ett förbud verkligen rätt väg att gå för att främja amning i Sverige? Den nuvarande branschöverenskommelsen har haft konsekvenser för svenska föräldrar. Amningsfrekvensen har ökat kraftigt sedan branschöverenskommelsen trädde i kraft, men till vilket pris? För det första har det skapat en moralisk dimension kring spädbarnsnutrition som har möjliggjort en systematisk kränkning av kvinnor som inte ammar sina barn, något som är helt oacceptabelt. En så intim fråga som hur man matar sitt eget barn är inte längre en privatsak utan hela samhällets angelägenhet. Detta i ett land där skillnaderna mellan amning och flaskmatning faktiskt är mycket små. En annan konsekvens är att en del föräldrar inte ens känner till att amning är frivilligt och att det finns alternativ om de inte trivs med amning eller inte får det att fungera. Är det meningen att kvinnor ska tvingas att amma sina barn? Är det så man vill få upp amningsstatistiken? För det är inte att främja amning, utan förtryck. Man kan bara undra hur situationen skulle bli om överenskommelsen blir lag.

Den allvarligaste konsekvensen överenskommelsen har haft är inskränkningen av föräldrars tillgång till information om modersmjölksersättning samt barnmatsföretagens möjligheter att informera om ändringar i sina produkter. Företagen hävdar att de inte får informera direkt till föräldrar på grund av branschöverenskommelsen och WHO-koden och att de endast får informera vården. Men vården påstår att de inte heller får informera föräldrar av samma anledning och oftast hamnar företagens informationsblad direkt i papperskorgen eftersom det uppfattas som reklam. Där står föräldrarna i ett vakuum i mitten och får inte någon information alls. Det har hänt att producenter har ändrat dosering eller skopans storlek för en produkt utan att informera föräldrar som sedan har doserat fel till sina barn. Detta kan få allvarliga konsekvenser för barns hälsa då det kan leda till undernäring eller förstoppning.

Om man menar allvar med att vilja skydda och främja amning vore det bättre att satsa på konkreta åtgärder i stället för att lagstifta förbud. Man borde i stället satsa pengar på landets alla BB-avdelningar så att kvinnor som vill amma kan få den hjälp och stöd de behöver innan de åker hem. Man borde satsa på utbildning av landets BVC personal så att de får bättre kunskaper om både amning och ersättning och kan bättre stödja föräldrar i deras val. Framförallt borde Riksdagen rösta nej till lagförslaget, som varken skyddar eller främjar amning, utan endast leder till ytterligare stigmatisering av flaskmatning.

Andrea Nord