ÅSIKT

Regeringens budget slår mot landsbygden

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

C: På punkt efter punkt går satsningarna till storstadsregionerna

Regeringen haft lång tid på sig att agera mot utarmningen av samhällsservicen utanför tätorterna. Men inget har hänt, enligt debattörerna.
Emil Källström och Eskil Erlandsson.

DEBATT. Nästan 10 miljoner. Så många människor påverkas när regeringen lägger fram sin höstbudget på måndag. Av dessa bor 1,4 miljoner på landsbygden, alltså utanför tätorterna. Därutöver bor drygt 5,3 miljoner människor i en tätort med färre än 100 000 invånare.  Personerna som bor i tätorter på över 100 000 är strax under 2,7 miljoner till antalet, det vill säga ungefär en fjärdedel av befolkningen.

Givet dessa siffror måste politiken på riksnivå utformas så att den inte missgynnar majoriteten, det vill säga de miljontals människor som inte bor i en storstad. Tyvärr är det precis vad som sker i regeringens kommande höstbudget. På punkt efter punkt får landsbygden stå tillbaka för att Stefan Löfven och hans kompisar i Miljöpartiet ska ha råd med satsningar i storstadsregionerna.

Ett exempel är nedmonteringen av ROT-avdraget. Trots att Skatteverket slagit fast att reformen trängt undan svartjobben och skapat tusentals nya, vita jobb, så nästan halverar regeringen ROT-avdraget. Pengarna ska slussas över som subventioner till byggbolag i storstadsregionerna. Byggbranschen har sågat reformen, men ändå får familjer och hantverkare på landsbygden nu betala för att Löfven ska smörja byggherrarna i storstäderna.

En annan åtgärd som drabbar landsbygden är höjningen av bensinskatten. I den kommande höstbudgeten höjs skatten man betalar vid pumpen med 55 öre per liter på bensin och 60 öre på diesel. För alla på landsbygden som måste ta bilen till jobbet kan det bli dyrt. En familj med två personer som bilpendlar kan få ökade kostnader på flera tusen per år. Och även om de skulle byta till en mer miljövänlig bil kommer de inte undan, eftersom skatten på olika typer av biobränslen också höjs i höstbudgeten.

Regeringen planerar dessutom att införa en kilometerskatt för lastbilar. Om man utgår från vad Socialdemokraterna presenterade innan valet innebär skatten bland annat att en åkerifirma med fyra bilar får en ökad kostnad på 800 000 kronor per år. Tanken är att företagen ska ställa om till järnväg. Hur det ska gå till på alla de orter som inte har järnväg kan regeringen dock inte svara på. För stora delar av landsbygden blir detta bara en ökad kostnad för åkeribolagen.

Men det är inte bara regeringens skatter som drabbar landsbygden. I våras pågick en debatt om utarmningen av samhällsservicen utanför tätorterna, efter att det blivit känt att flera myndigheter planerade att lägga ned kontor på mindre orter. Här har regeringen haft lång tid på sig att agera. Stefan Löfven kan omgående stoppa bland annat Skatteverkets och Arbetsförmedlingens planer på nedläggningar genom att justera dessa myndigheters regleringsbrev. De som bor på landsbygden är i minst lika stort behov av samhällsservice som folk i städerna.

Utöver detta har vi den pågående mjölkkrisen, där regeringen ökar kostnaderna för att ha unga anställda, planerar att införa en skatt på handelsgödsel och vill dessutom låta bönderna betala för utökade djurskyddskontroller. Ökade kostnader är det sista de redan hårt ekonomiskt pressade mjölkbönderna behöver. I förlängningen hotar det tusentals jobb på landsbygden.

Var Centerpartiet står råder det ingen tvekan om. Vi är tryggt förankrade i landsbygden, både genom vår historia och vår politik. Den skuggbudget vi lägger fram några veckor efter regeringen blir inget undantag. Att hela Sverige ska kunna leva är och förblir vårt perspektiv.

Emil Källström

Riksdagsledamot (C) och ekonomisk-politisk talesperson

Eskil Erlandsson

Riksdagsledamot (C) och landsbygdspolitisk talesperson

ARTIKELN HANDLAR OM