ÅSIKT

Jobba längre räddar inte våra pensioner

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Debattörerna: Förslaget ökar i stället klyftan inom pensionärskollektivet

Jan Andersson och Lisbeth Staaf Igelström.

DEBATT. Sveriges förre finansminister Kjell-Olof Feldt har rätt om pensionssystemet. Förtroendet för systemet sviktar betänkligt och en av orsakerna är att det är underfinansierat. Avgiften till den allmänna pensionen är för låg för att säkra hyggliga pensioner för framtidens pensionärer.

Sedan systemet infördes har klyftan mellan löntagarna och pensionärerna ständigt ökat trots att det var tänkt pensionerna skulle följa löneutvecklingen. Om utvecklingen fortsätter så kommer framtidens pensionärer att få neråt 40 procent av sin tidigare lön i pension. När de inser detta kommer förtroendet för systemet att minska ytterligare.

Följden har blivit att andelen så kallade fattigpensionärer ökar år från år. Detta drabbar i första hand kvinnor. Redan i dag lever ungefär hälften av dessa under EU:s fattigdomsgräns. Om inget görs kommer andelen att öka ytterligare.

En av orsakerna till att pensionerna minskar är att den så kallade bromsen slagit till inte mindre än tre gånger sedan 2009. Medan löntagarna varje år fått reallöneökningar så har pensionärerna fått minskad pension. Samtidigt har bostadstillägget i stort sett legat still och inte alls följt med höjningarna av hyrorna.

Nu vill man i pensionsgruppen höja pensionsåldern för att få folk att arbeta längre upp i åldrarna. Det kommer att ge mer pengar till systemet och högre pension menar man.

Men högre pension ger fler år i förvärvslivet bara till löntagare som tjänar tillräckligt bra. För kvinnorna inom vården, omsorgen och inom handeln kommer inte ytterligare ett par år som förvärvsarbetande att ge högre pension eftersom de fyller ut sin inkomstpension med garantipension.

Fler år i förvärvslivet med dagens system kommer därmed att öka klyftan inom pensionärskollektivet. Dessutom måste man se till att arbetsmiljön inom vården och omsorgen förbättras annars klarar kvinnorna i dessa yrken inte av att arbeta några extra år.

Precis som Kjell-Olof Feldt påstår så måste systemet fyllas med mer pengar. Det går att göra redan inom dagens system. Pensionsavgifter över en viss nivå går idag inte till pensionssystemet. Låt dessa avgifter i framtiden stärka pensionssystemet.

Detsamma gäller de så kallade arvsvinsterna, pengar i åldersgrupper där många gått bort före pensionsåldern. Dessa pengar går i dag till den enskilda åldersgrupp där dödsfallen varit höga. Låt dessa medel i stället stärka hela systemet. Sedan tror vi att det blir nödvändigt att öka avgifterna.  Det är troligt att framtiden också kommer att innebära ökade reallöner för löntagarna. Om då en mindre del , förslagsvis 0.1 procent , under ett antal år avsätts för att stärka pensionssystemet vore inte detta orimligt. Det skulle ge högre inkomstpensioner.

Till slut måste något göras åt det faktum att det för många löntagare, främst då kvinnor med låga löner, inte har lönat sig ett enda dugg att ha arbetat när de kommer till pensionsdagen. Visserligen får de avtalspension om de haft kollektivavtal men det syns nästan inte alls när det gäller inkomstpensionen eftersom garantipensionen är lika hög.

Systemet saknar raka rör mellan förvärvsarbete och pension. Hur det ska bli i framtiden skrämmer oss eftersom flera politiska partier i dag pläderar för att företag inte ska behöva teckna kollektivavtal för vissa grupper, invandrare och unga. Om detta blir verklighet så får det stora negativa konsekvenser för dessa grupper den dagen de uppnår pensionsåldern.

Jan Andersson

Ordförande PRO Skåne

Lisbeth Staaf Igelström

Ordförande PRO Värmland

Häng med i debatten – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

ARTIKELN HANDLAR OM

Pension

Debatt