ÅSIKT

Sverige ska inte ha ”gettolagar”

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Erik Ullenhag (FP): Danska regeringen stigmatiserar invandrare

Foto: Foto: SCANPIX
Lundtoftegade i Köpenhamn är ett av områdena som den danska regeringen klassar som ett getto. Integrationsministern motsätter sig ett liknande system i Sverige.

I många länder i Europa växer utmaningen med utsatta bostadsområden och ökad segregation. I kölvattnet av diskussionen om en misslyckad integrationspolitik höjs alltför ofta de röster som ser den enda lösningen i att stoppa invandringen, i stället för att fokusera på hur vi kommer till rätta med de problem som finns i vissa utsatta områden.

Europas länder riskerar att bli mindre öppna och grupp ställs emot grupp. Den så kallade ”getto-strategi”, som den danska regeringen presenterade i tisdags, innehåller tyvärr en rad förslag som är en del av denna utveckling.

Flera av de danska förslagen präglas av hårdförhet och ligger tyvärr i linje med den utveckling vi sett i Danmark inom invandrings- och integrationsfrågorna. Bland annat riskerar flyktingar som bor i vissa områden att inte få återförenas med sina familjer. Dessutom ska invandrare med svag anknytning till arbetsmarknaden kunna nekas bostad i dessa områden.

Men även om vi inte ska ta lärdom av de danska förslagen behöver vi diskutera hur vi lyfter utsatta områden. Jobb och kunskaper i svenska språket är nycklarna för att bryta det djupa utanförskap som finns i vissa områden, men vi behöver också fokusera på hur stadsmiljö och boendeområden samverkar med segregationen.

I Sverige har vi under allt för lång tid haft en bostadspolitik som har befäst sociala strukturer och fördjupat utanförskapet. Men i kampen för att bryta boendesegregationen är det viktigt att betona att det inte är människorna som bor i dessa områden som är problemen. Hårdare tag och tuffare regler för just dem är kontraproduktivt.

I stället handlar det om att alla som kan arbeta ska ges möjlighet att komma i arbete och klara sig egen försörjning, att de som kommer till Sverige ges möjlighet att snabbt lära sig svenska och att alla bostadsområden är trygga.

Situationen i områden där utanförskapet har fått ett fast grepp är svår, men långt ifrån hopplös. Mycket handlar om att bryta den negativa utvecklingen och motverka att människor som får jobb flyttar därifrån. För att lyckas krävs en rad åtgärder. Bostäder behöver upprustas och det måste vara möjligt att i högre utsträckning blanda lokaler och bostäder. Kontor och kommersiell verksamhet ökar det kulturella livet på gatorna. Möjlighet till företagande och närhet till arbete har också betydelse för sysselsättningen i området.

Många förorter är byggda med likriktad stil och storlek. Områden som Rosengård i Malmö och Hovsjö i Södertälje är exempel på isolerade områden med få in- och utvägar. Genom att sammankoppla förorter med varandra och förtäta med varierande byggnader ges förutsättningar för bostadsområden som inte isolerar och segregerar, utan öppnar upp och integrerar.

Vi ska i Sverige inte importera den danska debatten, utan vi ska stå upp för svenska värden om öppenhet och tolerans. Samtidigt ska vi självklart ta integrationsutmaningen på allvar.

Jag kommer att föra en politik för att människor som flyr eller invandrar till vårt land snabbt kommer i arbete och jag kommer också att fokusera på hur vi ska kunna lyfta utsatta områden. Det är hög tid att inse priset vi betalar för den ”låt-gå-attityd” vi sett gentemot utvecklingen i utsatta områden. Alternativet är vad vi ser i dag i form av utanförskap, sociala spänningar, låg sysselsättning, undermåliga skolresultat och otrygghet på gator och torg.

Utanförskapet kan bara brytas inifrån. Det är först när de boende engagerar sig som en bestående förändring kan ske. Vägen till framgång stavas inte stigmatisera genom hårdare krav och särregler. Den stavas inkludera genom jobb, språk och trygghet.

Erik Ullenhag

ARTIKELN HANDLAR OM

Samhälle