Regeringen rustar inte vårt försvar tillräckligt

SD: Det är dags att övriga partier till fullo inser det

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

SD vill införa en bestämmelse i grundlagen som säger att försvarsanslagen aldrig får understiga två procent av BNP, skriver Roger Richthoff.
Foto: TT
SD vill införa en bestämmelse i grundlagen som säger att försvarsanslagen aldrig får understiga två procent av BNP, skriver Roger Richthoff.

DEBATT. Nedskärningar som saknar motstycke i modern tid. En värnplikt som gjordes vilande. Fokus på internationella insatser i stället för försvaret av Sverige. En statsminister som såg på Försvarsmakten som ett särintresse.

Så kunde svensk försvarspolitik under 2000-talet summeras fram tills för bara något år sedan. Sverigedemokraterna, som arbetat för höjda försvarsanslag sedan partiet valdes in i Sveriges riksdag, har länge arbetat i motvind i denna mycket viktiga fråga. Ingen gläds så mycket som vi över att den försvarsfientliga politik som tidigare förts i riksdagen nu verkar nått vägs ände.

Tyvärr kan vi konstatera att förslagen som nämnts i media, från såväl regeringen som dess stödpartier Centern och Liberalerna de senaste dagarna, inte är tillräckliga och därför inte räcker hela vägen fram för att finansiera de förslag som försvarsberedningen presenterat.

För att beredningens förslag ska bli verklighet och för att vi åter ska få ett försvar som kan skydda hela Sverige mot ett väpnat angrepp behöver följande saker genomföras:

Högre anslag. Vi föreslår i vår budget att anslaget höjs ytterligare efter år 2025 så att det senast år 2030 är uppe i motsvarande två procent av bruttonationalprodukten.

När denna anslagsnivå uppnåtts vill vi dessutom införa en bestämmelse i grundlagen som säger att försvarsanslagen aldrig får understiga två procent av BNP.

Fler officerare. Antalet värnpliktiga kommer öka markant framgent. För att Försvarsmakten ska klara av att utbilda dessa behövs fler officerare. Vi föreslår därför att ytterligare en militärhögskola med lokalisering till Boden sätts upp.

Vidare anslår vi medel så att officerare som är i pensionsålder och som besitter nyckelkompetens, kan ges förbättrade villkor så att de kvarstannar i tjänst ytterligare ett antal år.  

Långsiktighet. Försvarsmakten finansiering måste vara stabil och långsiktig. Av denna anledning föreslår vi därför att budgetramen blir treårig istället för som nu, ettårig. Medel som inte nyttjas innevarande år ska få användas vid ett senare tillfälle inom den treåriga ramen. På detta sätt kan myndigheten på allvar ges möjlighet att påbörja återuppbyggnaden av ett militärt försvar värt namnet.

Nya förband. Vi föreslår att två nya infanteriregementen etableras i Falun och Sollefteå/Härnösand. Östersund har nämnts i debatten, staden har många fördelar men då miljötillstånd behöver sökas om samtidigt som infrastruktur behöver byggas upp, bedömer vi att verksamheten först kan komma igång där under nästa försvarsbeslutsperiod.

Det försämrade säkerhetspolitiska läget kräver att vi agerar här och nu varför Falun och Sollefteå/Härnösand är det enda gångbara alternativet. Dessutom är en sådan etablering ekonomiskt sett mer gynnsam. Avslutningsvis föreslår vi också att Hälsinge flygflottilj (F15) återupprättas i Söderhamn. 

Vi står just nu inför ett avgörande vägval inom försvarspolitiken. Det försämrade omvärldsläget kräver att vi genomför de förslag som återfinns i försvarsberedningens rapporter och att detta genomförs inom satta tidsramar.

Vår förhoppning är att övriga partier inser detta till fullo och ansluter sig till vår linje så att nödvändiga satsningar kan genomföras på det svenska totalförsvaret.


Roger Richthoff, försvarspolitisk talesperson (SD)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad:

LÄS VIDARE