Ekonomiska krisen slår hårt mot unga vuxna

Ny rapport: Nära var tionde har inte råd att betala för nödvändiga omkostnader

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Sedan 2018 ökar återigen andelen unga som har svårt att få pengarna att räcka till det allra nödvändigaste. Hårdast drabbade är ensamstående med barn, arbetslösa, studenter och personer med ekonomiskt bistånd, skriver Lena Nyberg.
Sedan 2018 ökar återigen andelen unga som har svårt att få pengarna att räcka till det allra nödvändigaste. Hårdast drabbade är ensamstående med barn, arbetslösa, studenter och personer med ekonomiskt bistånd, skriver Lena Nyberg.

DEBATT. Nästan var tionde ung vuxen i åldern 20–25 år har en så dålig ekonomi att de inte har råd att betala för nödvändiga omkostnader.

Hårdast drabbade är ensamstående med barn, arbetslösa, studenter och personer med ekonomiskt bistånd. Dagens socialförsäkringssystem är inte anpassat för att ge unga vuxna en trygg ekonomisk vardag om de blir arbetslösa eller sjuka.

Det visar rapporten Fokus 2022, Ett liv som andras – om ungas ekonomiska utsatthet från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

Fokusrapporten är en årlig rapport till regeringen om ungas levnadsvillkor. I år är temat unga vuxnas ekonomiska situation.

Rapporten visar att mellan 2011–2017 hade unga en stark inkomstutveckling och andelen unga i ekonomisk utsatthet minskade.

Men sedan 2018 ökar återigen andelen unga som har svårt att få pengarna att räcka till det allra nödvändigaste.

Med nuvarande höga inflation, mat- och elpriser och stigande räntor minskar de ekonomiska marginalerna för alla människor och särskilt utsatta blir de unga vuxna som redan innan levde på marginalen.

Unga hamnar ofta i ekonomiska svårigheter i samband med arbetslöshet eller sjukdom.

Många saknar då ett skydd från samhällets ekonomiska trygghetssystem eftersom de inte arbetat länge nog för att kvalificera sig för a-kassa eller sjukpenning.

Den lösning som finns från samhällets sida är ekonomiskt bistånd. Men rätten till bistånd bestäms av hushållets samlade ekonomi och många hänvisas därför till att bli försörjd av en förälder eller partner i samma hushåll, vilket i sin tur minskar möjligheten till ett ekonomiskt oberoende och ett självständigt liv.

För en del unga som hamnar i ekonomiska svårigheter blir lösningen att handla på kredit eller skuldsätta sig, något som kan leda till långvariga negativa konsekvenser, inte bara för den skuldsatte utan också för samhället i stort.

MUCF har haft flera uppdrag med målet att förbättra samverkan kring unga som varken arbetar eller studerar (den så kallade uvas-gruppen).

Det arbetet behöver intensifieras nu. Särskilt viktiga är insatserna riktade till unga med funktionsnedsättningar eller psykisk ohälsa som möter större utmaningar än många andra unga och därmed löper högst risk att hamna i ett långvarigt utanförskap.

Myndigheter och civilsamhällets organisationer behöver bli bättre på att i samverkan stötta de grupper som befinner sig i, eller riskerar att hamna i, ekonomisk utsatthet.

Dessutom behöver socialförsäkringssystemet ses över för att säkra en ekonomisk trygghet för unga arbetslösa, sjuka eller med funktionsnedsättning. Åtgärder för att minska ungas skuldsättning behövs, så som ett nationellt skuldregister, precis som Finansinspektionen och Konsumentverket tidigare föreslagit, mer lättillgänglig budget- och skuldrådgivning för unga samt ett skydd mot offensiv direktmarknadsföring för redan överskuldsatta.

MUCF:s intervjuer med unga vuxna med erfarenhet av ekonomiska svårigheter visar på konsekvenser i hela den ungas liv.

Många berättar om en ständig stress och oro över ekonomin och att det psykiska måendet försämras. Relationer till familj och vänner påverkas negativt. Den som inte har råd att delta i aktiviteter eller umgås med andra på fritiden riskerar att hamna utanför den sociala gemenskapen.

Vi behöver stötta de grupper av unga vuxna som lever i ekonomisk utsatthet och av olika skäl faller utanför samhällets ekonomiska trygghetssystem. Det minskar det mänskliga lidandet och sänker samhällets kostnader.


Lena Nyberg, generaldirektör, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

LÄS VIDARE