Det är hög tid att även våra barn blir preppers

Debattören: Har du inte börjat än är det dags

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Vi kan inte trolla bort effekterna av ett fasansfullt terrordåd, omfattande bränder eller en våldsam storm – men vi kan förbereda oss och våra barn, skriver Helena Söderblom.
Foto: GETTY, JENS SÖDERBLOM
Vi kan inte trolla bort effekterna av ett fasansfullt terrordåd, omfattande bränder eller en våldsam storm – men vi kan förbereda oss och våra barn, skriver Helena Söderblom.

DEBATT. Min sexåriga dotter hade nyligen inrymningsövning i skolan. Är du bekant med ordet? Alltså att låsa in sig i en lokal för att det inte är säkert utanför. Av en eller annan anledning.

Jag må arbeta med krisberedskap till vardag, men i relation till min dotter är jag i första hand mamma. Av det oroligare slaget. ”Jaha, om det skulle vara någon farlig rök eller så utanför som ni måste akta er för?” frågar jag henne sakligt med aningen snabbare puls än vanligt. ”Ja, eller om det kommer någon elaking därute”, svarar dottern glatt.

Jag får vidare veta att de skulle sitta på en matta på en plats i klassrummet som inte går att se från fönstren. Och vara tysta som möss. De hade varit duktiga.

Att prata med barn om kriser och katastrofer är inte lätt. Men det behöver göras. En eloge till skolan som inte duckar för svåra frågor, utan förbereder barnen på att det otänkbara kan hända.  

Mycket som var just otänkbart för bara några år sedan är högst verkligt i dag. De som befann sig i Stockholms innerstad på eftermiddagen den 7 april 2017 har fått uppleva en så kallad skarp inrymning. Inte en övning, utan kall hård verklighet.

De som inte drabbades direkt av terrordådet, var i många fall rädda, hungriga, törstiga och desperata att komma i kontakt med sina anhöriga.

Vid de stora bränderna sommaren 2018 upplevde många människor oron att inte vara trygga i sitt eget hem. När måste vi evakuera? Vad kan räddas?

Vid stormen Alfrida blev många hushåll avskurna från omvärlden i flera dygn – fysiskt och digitalt – samtidigt som temperaturen kröp allt längre neråt.

Vi kan naturligtvis inte trolla bort effekterna av ett fasansfullt terrordåd, omfattande bränder eller en våldsam storm, men vi kan förbereda oss och våra barn.

En väska som alltid står packad med en rejäl flaska vatten, en powerbar, ett litet sjukvårdskit, varma och praktiska kläder, skor inte minst, kanske lite kontanter och en ficklampa är en bra början för att klara en inrymning under några timmar och sedan färden hem från jobbet eller skolan.

Kanske blir det till fots, även för dem som har lång resväg och normalt åker bil eller kollektivt.

Utöver att vara praktiskt redo för liknande händelser bör vi göra planer med dem vi är beroende av i vardagen – eller är beroende av oss. Var ses vi om vi inte kan höras på mejl eller telefon? Vem hämtar barnen? Vem kollar att mamma är ok på äldreboendet och vem matar hunden?

Ett helt kapitel i sig är när informationskanalerna faktiskt är igång: Var hittar jag information att lita på? Vad är ren ryktesspridning som bör avfärdas?

Alla bör ställa de svåra frågorna, till sig själv och till sina anhöriga, även till barnen. Göra en plan. Som i de flesta fall kan skolan göra en hel del för att göra våra barn redo för livet. Resten måste vi göra själva, i familjen, föreningslivet eller andra sammanhang. Har du inte börjat än är det dags.


Helena Söderblom, rådgivare inom krisberedskap vid 4C Strategies, aktuell med boken ”När världen slocknar”


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad:

LÄS VIDARE

ÄMNEN I ARTIKELN