Kriminella företag ska inte härja fritt i Sverige

Eva Nordmark: Kraftfull satsning på att bekämpa arbetslivskriminaliteten

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

I budgetpropositionen för 2021 föreslår regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna en kraftfull förstärkning av resurserna för att bekämpa arbetslivskriminalitet. Det rör sig om 30 miljoner kronor årligen, skriver Eva Nordmark.
Foto: TT
I budgetpropositionen för 2021 föreslår regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna en kraftfull förstärkning av resurserna för att bekämpa arbetslivskriminalitet. Det rör sig om 30 miljoner kronor årligen, skriver Eva Nordmark.

DEBATT. Svensk arbetsmarknad ska inte vara en fristad för kriminella aktörer. Arbetslivskriminaliteten har på senare år blivit allt mer välorganiserad och är en inkomstkälla för den organiserade brottsligheten.

I budgetpropositionen för 2021 föreslår regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna en kraftfull förstärkning av resurserna för att bekämpa arbetslivskriminalitet. Det rör sig om 30 miljoner kronor årligen som ska stärka det myndighetsgemensamma arbetet.

Det är en tydlig ambitionshöjning jämfört med tidigare. Genom ökade resurser ska samarbetet mellan myndigheterna kunna utvecklas och göra det möjligt för fler myndighetsgemensamma kontroller.

Arbetslivskriminaliteten är mångfacetterad och handlar oftast om multikriminella aktörer som bygger sin verksamhet på svartjobb, illegal arbetskraft, skenanställningar, människohandel, dålig arbetsmiljö och bidragsbrott.

Arbetstagare far illa och seriösa företagare kan till slut tvingas lägga ned sin verksamhet för att de inte kan konkurrera med företag som snedvrider konkurrensen genom att fuska, utnyttja människor och begå brott.

Det ska aldrig löna sig att begå brott eller skaffa sig konkurrensfördelar genom att försumma anställdas rätt till en säker arbetsmiljö.

Fungerande samverkan mellan myndigheter är en avgörande del i att bekämpa arbetslivskriminaliteten. Sedan 2018 arbetar åtta myndigheter, däribland Polismyndigheten, Arbetsmiljöverket och Skatteverket, på uppdrag av regeringen med att motverka osund konkurrens i arbetslivet.

Det myndighetsgemensamma arbetet har gett goda resultat. Över 3 000 oannonserade kontroller har genomförts mot misstänkta aktörer. Bara under 2019 gjorde myndigheterna över 1 800 gemensamma kontroller.

Mer än 10 miljoner kronor i sanktionsavgifter har utfärdats och mer än var tionde av de kontrollerade företagen har tvingats stänga ner hela eller delar av sin verksamhet på grund av de brister som hittades.

Det är viktigt att myndigheterna kan samarbeta på ett effektivt sätt. Därför prioriterar regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna i nästa års budget ökade resurser till arbetet med att bekämpa arbetslivskriminalitet.

Arbetsmarknadsdepartementet har även gett en utredare i uppdrag att följa upp hur samarbetet mellan myndigheterna fungerar och komma med förslag på hur det kan förbättras. Flera myndigheter har lyft fram svårigheterna avseende informationsutbyte och sekretessreglerna som gör det svårt att dela information på ett effektivt sätt.

En viktig del av utredarens uppdrag är att föra en nära dialog med myndigheterna som ingår i samarbetet för att se vilka möjligheter som finns för att underlätta samverkan.

Tillsyn av arbetsmiljön är avgörande för att säkerställa god arbetsmiljö och skydd för arbetstagarna samt rättvis konkurrens på arbetsmarknaden. En dålig arbetsmiljö får aldrig vara ett konkurrensmedel, vare sig inom Sverige eller EU.

Regeringen har genomfört flera åtgärder och lagändringar i syfte att försvåra för kriminella aktörer att få fotfäste på den svenska arbetsmarknaden. Det handlar om att Polismyndigheten har fått större befogenheter att kontrollera att arbetsgivare inte har anställda som saknar rätt att vistas eller arbete i Sverige i branscher där problemen med illegal arbetskraft är stora.

Ett nytt brott –människoexploatering – har införts för att stärka det straffrättsliga skyddet mot exploatering av personer i arbete. Maxbeloppet för företagsboten för allvarliga arbetsmiljöbrott har höjts från 10 miljoner kronor till en halv miljard kronor.

Regeringen har gett ett uppdrag till Arbetsförmedlingen att ta fram och arbeta med en handlingsplan för att motverka felaktiga utbetalningar och fusk med subventionerade anställningar.

Coronaviruset har lett till en global ekonomisk kris. När arbetslösheten stiger snabbt ökar utsattheten på arbetsmarknaden. Då ökar även risken för att arbetslivskriminaliteten får ett starkare grepp.

Det är genom gemensamma insatser och kraftigt agerande mot de kriminella aktörerna som vi kan förhindra att fler arbetstagare utnyttjas och gör att fler seriösa företag får en ärlig chans.


Eva Nordmark, arbetsmarknadsminister (S)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad:

LÄS VIDARE