ÅSIKT

Frida Johansson Metso: Så kan de svenska idrottarna påverka Peking på plats!

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Mänskliga rättigheter på kinesiska som gnuggtatuering:

Foto: TYST DEMONSTRATION Liberala ungdomsförbundet förser svenska OS-idrottare med gnuggisar med orden ”mänskliga rättigheter” på kinesiska.

Sveriges idrottare står fast vid att delta i de kinesiska propagandaspelen. Med respekt för deras beslut litar Liberala ungdomsförbundet på mångas löfte om att påverka på plats. Eftersom politiska budskap är förbjudna i intervjuer och på klädesplagg serverar vi nu idrottarna en smidigare lösning.

De som såg fotbolls-EM fick se texten ”No to racism” bland sponsorskyltarna, ett ställningstagande från UEFA. I Norge driver Amnesty tillsammans med flera av landets idrottare en OS-kampanj för mänskliga rättigheter i Kina – ”Hopp om OS-guld, hopp om frihet”. Det är alltså inte otänkbart för idrottsrörelser att aktivt värna om mänskliga rättigheter, så som den svenska olympiska kommittén vill ge sken av.

Den svenska olympiska kommittén (SOK) har hårdnackat hållit fast vid att idrotten måste förhålla sig neutral till brott mot de mänskliga rättigheterna. Varför just den olympiska rörelsen av alla idrottsrörelser, ska förhålla sig värderingsfri är för mig oklart. Jag förespråkade att förknippa OS-värdskapet med krav, nu ett par dagar innan uppmanar jag till att i alla fall markera mot Kinas regim.

Det är orimligt att behandla Kina som vilket land som helst. I dagsläget, när vi ser att spelen i sig själva orsakat kränkningar – tvångsförflyttningar, arresteringar, hot mot journalister – är det omöjligt att stå neutral.

Olympiska kommitténs ovilja att inse de politiska konsekvenserna av spelens placering är oroande. Vi har alla ett ansvar för att försvara de mänskliga rättigheterna, allra minst genom att inte bidra till system som kränker dem.

Vanligtvis påverkar vi främst genom politiker och handel. I och med valet av Kina får även idrottsrörelsen ett ansvar. Förmodligen har samtliga som tänker delta i spelen också övervägt att låta bli. Att fira med pompa och ståt i en diktatur, medveten om vilket propagandatillfälle det är, är knappast någons dröm.

Flera idrottare har sagt att de inte kan tänka sig att ge upp sitt livs chans genom att bojkotta spelen, men att de tänker agera på plats.

Att säga så är att erkänna det tveksamma i att åka, erkänna att Kina inte kan behandlas som vilket land som helst. Men att agera på plats är svårt.

Svenska olympiska kommittén uppmuntrar inte markeringar. Stefan Lindeberg, ordförande för SOK, drar upp tydliga riktlinjer när han säger att intervjuer inte får innehålla annat än segerglädje, att protester går utanför ”normal yttrandefrihet” och den vaga uppmaningen att idrottarna ska använda ”sunt förnuft” så att de inte riskerar att kastas ut ur den olympiska gemenskapen.

Jag känner stort medlidande med svenska idrottare som uppenbarligen inte får något stöd för sin vilja att agera.

Den uppmärksamhet som olympiska spelen innebär ger idrottarna möjlighet att kompensera för den flathet som deras organisation uppvisar. Våra svenska idrottare är idoler för många och har en plattform som är unik. De kan visa att det inte är något positivt att stå neutral och passiv inför diktaturer.

Att idrottarna inte får tala fritt är djupt odemokratiskt, orimligt. Liberala ungdomsförbundet vill underlätta för dem att uttrycka sig.

Vi skickar dem en smidig lösning i en absurd situation: En ordlös protest, en enkel skraptatuering med orden ”mänskliga rättigheter”. På kinesiska, eftersom budskapet inte är för fria debattörer i demokratier, utan för de människor som hoppas på frihet och behöver se att de har stöd.

I Kina har OS-debatten inte tillåtits handla om kritik mot regimen utan fått framstå som kritik mot landet.

Jag önskar att svenska idrottare tar tillvara på tillfället att visa att de inte är oberörda, att Kina inte är vilket land som helst, och att folket, inte regimen, har världens stöd.

Då kanske OS återigen kan spela en roll för jämlikhet mellan människor.

Dagens debattör

Frida Johansson Metso

23 år, Stockholm

Förbundsordförande

Liberala ungdomsförbundet