ÅSIKT

Jo, skarven utgör visst ett hot mot Östersjön

Slutreplik från Fredrick Federley (C) om skarvens inverkan på fisket och miljön

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Faktum kvarstår att skarven påverkar fiskebestånden och ekosystemet, vilket i slutänden påverkar människor och organismer. Samtidigt tycker Birdlife att vi inte ska få skjuta skarven, skriver Fredrick Federley (C).
DEBATT

DEBATT. Daniel Bengtsson på Birdlife Sverige antyder i sitt debattsvar att fågeln skarv inte är ett hot mot Östersjöns fiskebestånd.

Trots att forskning, bland annat från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), visar att skarvarna har en betydande negativ effekt på fångsterna av framförallt abborre och gädda, menar Birdlife att skarvbeståndet inte bör minska eftersom fågeln var före människan på jorden. Det är ett argument som inte håller.

Under de senaste 50 år har skarven ökat markant, idag finns tiotusentals bara i Sverige. Samtidigt har vare sig lagstiftningen eller myndigheternas åtgärder för att motverka yrkesfiskets utplåning hängt med.

När var och en av dessa skarvar äter ett halvt kilo fisk om dagen, får det givetvis konsekvenser. Bara kring Gotland äter skarven ungefär 4 000 ton fisk om året. Något som är klart mer än det gotländska trålfisket efter strömming. När skarven fortsätter att breda ut sig, blir inverkan på fiskenäringen än större.

Därför måste vi ställa oss frågan varför göra våra myndigheter inte någonting åt detta? Ska vi i framtiden äta importerad, hitflugen fisk från t ex Asien? Vad lämnar inte det för koldioxidavtryck? Att skydda sårbara, ekologiskt och ekonomiskt värdefulla fiskebestånd måste vara en prioritet för Östersjöns medlemsländer.

Birdlife Sverige har däremot rätt i att det finns även andra saker än utbredningen av skarv som påverkar fiskebestånden. Det handlar om bland annat övergödning och överfiske. Därför är det av yttersta vikt att EU och länderna runt Östersjön fortsätter sitt arbete.

På de öar som skarvarna bosätter sig på dör barrträden ut och artrikedomen av växter reduceras kraftigt.

Samtidigt kan vi inte att blunda för skarven och de problem som fågelarten skapar. Abborre, torsk och skrubbskädda är mängden fiskar i ”fiskeribar” storlek som skarvarna äter mer än 20 procent av yrkesfiskarnas fångster.

Dessutom har forskning från SLU  hittat bevis på att 85 procent av insjöfiskarna har skarvskador.

Förutom det har skarvkolonier en stark negativ påverkan på levande skärgårdssamhällen. På de öar som skarvarna bosätter sig på dör barrträden ut och artrikedomen av växter reduceras kraftigt. Allt i takt med att skarvpopulationen ökar.

Faktum kvarstår att skarven påverkar fiskebestånden och ekosystemet, vilket i slutänden påverkar människor och organismer.

Samtidigt tycker Birdlife att vi inte ska få skjuta skarven även fast populationen av skarv ökar i en sällan skådad takt.

Ska vi lyckas rädda Östersjön måste problemen motas, även det utbredda hotet från skarv. Det är dags att ni vågar se sanningen Birdlife.


Fredrick Federley (C) EU-parlamentariker


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Artikeln är en slutreplik. Läs hela debatten här

Så här skriver du en debattartikel 00:33
ARTIKELN HANDLAR OM

Fiske

Fiskar