ÅSIKT

Alla är inte välkomna till idyllen

DEBATT

Bahare Haghshenas: Svenska kommuner ropar efter folk på hemsidorna – men för flyktingar är dörrarna stängda

1 av 2 | Foto: Säger nej Vaxholm är en av de rikaste kommunerna i Sverige, men trots det tar den inte emot några flyktingar. Nya väntrum Den tillfälliga asyllagen har gjort att behovet av introduktionsplatser är tre gånger så stort som förra året. Mer än hälften av alla platser saknas ännu och många flyktingar lever i ovisshet inför framtiden.

Sverige är fantastiskt. Naturskönt, tryggt och trivsamt. Med fin boendemiljö, blomstrande näringsliv och utbyggd service. I alla fall enligt kommunernas hemsidor. Men flyktingar möts av stängda dörrar och prat om bostadsbrist. Röda korsets ungdomsförbund har granskat alla de kommuner som säger nej tack till flyktingar. Vi har upptäckt att de kör ett fult dubbelspel för att slippa ansvar.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Bahare Haghshenas, 26 år, Stockholm, ordförande Röda korsets ungdomsförbund. Kom till Sverige som politisk flykting från Iran 1987.

Välkommen! ropar Sveriges kommuner glatt ut på sina hemsidor. Kom, kom, kom – jobba, bo, lev och njut av vårt samhälle! Men ropen riktar sig inte till landets flyktingar. Trots Integrationsverkets upprepade vädjanden tittar kommunerna skamset ner i marken på frågan om de kan tänka sig att öka sitt mottagande.

Den tillfälliga asyllagen har gett tiotusentals asylsökande en ny chans i Sverige. Behovet av introduktionsplatser är tre gånger så stort som förra året. Mer än hälften av alla platser saknas ännu. Lagen skulle avsluta människors ovisshet, men i stället skapas nu nya väntrum.

Kommunerna vill nämligen inte ta emot några flyktingar.

I början av året gick den första frågan ut till 226 svenska kommuner. Svara skyndsamt, bad Integrationsverket, för det är många som väntar. Men efter mer än fyra månader har fortfarande mindre än hälften svarat. Bara 28 har sagt ja, dubbelt så många säger nej. Den stora majoriteten sitter helt tyst.

Röda korsets ungdomsförbund har tittat närmare på de kommuner som inte vill ta emot några flyktingar alls. En genomgång av deras hemsidor och svaren till Integrationsverket avslöjar att krocken är total. Kommunerna talar med kluvna tungor. Det är tydligen inte vem som helst som välkomnas till den svenska idyllen.

Många kommuner motiverar sitt avslag till Integrationsverket med bostadsbrist. Det gör till exempel Gagnef, som bestämt tackar nej till de 36 flyktingar som Integrationsverket önskar placera. Kommunen har ingen möjlighet att ta emot dem eftersom bostadsbristen beräknas hålla i sig i minst två år till, enligt kommunens svar. Men på hemsidan ges en annan bild: ”Välkommen till Gagnefs kommun!” är rubriken. Och texten fortsätter: ”Här bor vi i byar, i öppna landskap, nära skog och vatten. Röda hus med vita knutar är inget du behöver drömma om i Gagnef. Kom och se efter själv!” Under fliken ”lediga lägenheter” på hemsidan annonserar det kommunala bostadsbolaget Gagnefsbostäder ut 20 lediga lägenheter.

Också Askersund nobbar de 71 flyktingar som knackar på. Motiv: bostadsbrist. Men på kommunens hemsida ”komtillaskersund.com” berättas att ”En av Askersunds styrkor är våra fina boendemiljöer.” Och kommunen skriver: ”Lägenhetsutbudet i Askersund är varierande. Här finns allt från paradvåningar i kulturmärkta sekelskifteshus till moderna fyror med egen täppa och helkaklat badrum”.

Integrationsverket har tagit hänsyn både till bostadsmöjligheter och tillgång till arbete. Kommuner som har för tajt ekonomi har inte tillfrågats, inte heller de som redan har en tillräcklig mottagning.

Regeringen lockar med extrapengar. Men bland nollkommunerna finns många av de rikaste kommunerna, som Ekerö och Vaxholm. Problemet ligger inte i ekonomin, utan i en grundmurad ovilja att öppna gränserna för människor på flykt.

Kommunerna vill ha fler invånare. Men flyktingarna, som redan har levt flera år i Sverige, ses som en belastning och inte som resurser för utveckling och tillväxt i kommunerna.

De vackra orden på hemsidorna ekar ihåligt. Kungsbacka – som i sitt avslag bland annat skyller på negativ arbetsmarknad – skriver om ett ”gott företagarklimat” där ”näringslivet blomstrar”. Också Perstorp hänvisar i avslaget till sin ”dåliga arbetsmarknad”, men på hemsidan under rubriken ”Guld och gröna skogar” skriver de istället om sin roll som ”huvudort för internationell högteknologisk industri”. Exemplen är många.

Inom kort går Integrationsverket ut med ytterligare en vädjan till kommunerna. Vi uppmanar nu alla kommuner: svara ja! Gör slut på flyktingarnas omänskliga väntan. Era svar till Integrationsverket avslöjar vad som ryms i formuleringarna om mänsklig värme, gästfrihet och gemytlig charm.