ÅSIKT

Marknadshyror gör bostadskrisen värre

Debattörerna: Hyreshöjningarna slår mot alla i hyresrätt – inte bara de i storstäderna

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Mikael Svensson
Den logiska följden av att tillåta fri hyressättning är att den följs av fri hyressättning i lägenheter som blir lediga. Därmed blir marknadshyror införda bakvägen, skriver debattörerna.
DEBATT

DEBATT. När flera riksdagspartier propagerar för fri hyressättning i nyproduktion är det ett första och därtill bestämt steg mot införandet av marknadshyror.

Den logiska följden av en sådan reform är att den följs av fri hyressättning i lägenheter som blir lediga. Därmed blir marknadshyror införda bakvägen.

Ramböll har på Hyresgästföreningens uppdrag räknat på vad de marknadsmässiga hyresnivåerna skulle bli i ett scenario med fri hyressättning. För att få fram en bild som visar en marknadsmässig nivå på hyror i respektive ort har beräkningar gjorts utifrån priser på bostadsrättsmarknaden. Som grundnivå eller benchmark för vad som är den marknadsmässiga hyresnivån har presumtionshyror använts, det vill säga jämförelsevis högre hyror i lägenheter som är nyproducerade.

En återkommande uppfattning bland förespråkarna för marknadshyror har varit att det skulle medföra hyresjusteringar som begränsades till innerstadsområden. Detta antagande punkteras av Rambölls undersökning.

Marknadshyror ger hyreshöjningar även utanför innerstaden och bortom storstadsområdena. Hyreshöjningarna skulle slå mot alla.

För en genomsnittslägenhet på två rum och kök (57-62 kvm) kommer hyran att öka med genomsnitt 31 procent i Halmstad och 24 procent i Helsingborg. I Göteborg skulle hyresökningen i genomsnitt vara mellan 32–50 procent. I Stockholms län 46 procent och Stockholms kommun 50 procent. Detta innebär en genomsnitts hyreshöjning på 1 800 kronor i Halmstad och 3 200 kronor i Stockholms kommun.

Rapporten har inte tittat på hur marknaden kan reagera. Men hushållen som får hyreshöjningar får en minskad konsumtionskraft med mellan sex och 15 procent. I dag gör det svenska skattesystemet det 3 000 kronor dyrare att bo i en nybyggd hyresrätt jämfört med en nybyggd villa eller bostadsrätt.

Redan ansträngda hushåll skulle med marknadshyror få det ännu tuffare.

Rambölls rapport är ett kunskapsbidrag till den bostadspolitiska debatten som alltför ofta präglas av missförstånd och felaktiga förväntningar på vad ett förhandlingssystem kan och ska åstadkomma.

I dag förhandlas hyran mellan parterna på hyresmarknaden. Hyran ska vara lika för lika lägenhet och bygger på bruksvärdet, det vill säga den standard och kvalitet som finns i lägenheten, fastigheten och i området och läget.

Verkligheten har visat att bruksvärdesmodellen fungerar i såväl låg- som högkonjunktur under stora påfrestningar.

Den ger stabila vinster åt företagen samtidigt som hyresgästerna får trygghet och inflytande.

Varken fastighetsbolag eller byggbolag anger dagens hyressättningssystem som ett hinder för bostadsbyggandet.

Det visar en undersökning som Hyresgästföreningen nyligen har gjort. Bolagen svarar att de främsta hindren för att kunna bygga fler hyresrätter är kopplade till kostnaderna för nyproduktionen, bristen på byggbar mark, det höga markpriset och planprocessen. Det är områden som politiken kan och måste lösa. Nyckeln till en jämn och hög nyproduktionstakt ligger i stabil finansiering, där staten tar över en del av risken från hushåll och företag.

Politiken behöver ta sitt ansvar. Med marknadshyror blir bostadskrisen värre. Sverige är ett land med utmärkta förutsättningar att ge alla invånare ett tryggt och bra boende. Alla har rätt till ett bra hem till en rimlig kostnad.


Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningen
Martin Hofverberg, chefekonom Hyresgästföreningen


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:33
ARTIKELN HANDLAR OM