ÅSIKT

Barn med läslust ger starkare demokrati

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Debattörerna: Läsförståelsen allt sämre - vi måste vända trenden

Foto: Svenska barn läser allt mindre.

Svenska ungdomar i dag har allt sämre läs- och skrivförståelse. Det visar både OECD:s PISA-rapport som mäter elevers kunskaper i olika länder och den av regeringen beställda litteraturutredningen. Detta är ett allvarligt problem för såväl ungdomarna själva som Sverige som kunskapsnation.

I förlängningen blir det även en demokratifråga eftersom den som inte kan läsa och förstå en text inte heller har möjlighet att göra sin röst hörd i samhället.

En färsk undersökning som Ungdomsbarometern gjort på uppdrag av försäkringsbolaget If visar att unga ratar längre texter. En av tre läser sällan eller aldrig böcker.

Fyra av tio unga läser sällan eller aldrig texter som tar längre än fem minuter att läsa.

Den här svaga läslusten hos svenska ungdomar är djupt oroande. En läskunnig befolkning är en av de viktigaste delarna i en modern demokrati. Om en stor andel unga inte kan ta till sig viktig samhällsinformation kan de heller inte kräva sina rättigheter eller bidra till att driva Sveriges utveckling framåt. För den enskilde innebär dåliga läskunskaper att hen riskerar att gå miste om möjligheten att nå sin fulla potential och få ut det bästa av sin framtid.

För oss är detta inte acceptabelt. Sveriges unga är värda mer.

Vi är inte de enda som uppmärksammat att Sveriges ungas läs- och skrivkunnighet sjunker. Rapporter har kommit från flera håll och tidigare i år delade regeringen ut anslag för att främja läskunnigheten. Det är bra, men det räcker inte. Våra barn och unga behöver konkret handledning, tydliga målsättningar och verklig inspiration till att läsa och skriva mer.

Den nya bibliotekslagen som träder i kraft den 1 januari 2014 innebär att alla skolbarn har möjlighet att låna med sig böcker hem, vilket är mycket positivt. Men internationella undersökningar visar att satsningen blir flerfaldigt mer effektiv om biblioteket är bemannat med personal, som kan inspirera och guida bland böckerna.

Alla grundskolor - kommunala såväl som friskolor - borde ha tydliga målsättningar för varje elevs bokläsande och läsförståelse. LUS (LäsUtvecklingsSchema) är en beprövad och framgångsrik metod.

Dessutom behövs det fler initiativ likt Berättarministeriet, som är en icke vinstdrivande skrivarverkstad som vänder sig till barn och unga mellan 8-18 år i områden med hög arbetslöshet. Berättarministeriet är ett samverkansprojekt mellan kommun, näringsliv och den ideella sektorn.

Det krävs också att fler delar tanken om att all läsning är god läsning. En alltför snäv syn på hur och vad unga ska läsa och skriva riskerar att hämma deras intresse.

Från att i många år ha legat i topp i de internationella PISA-undersökningarna har svenska elevers resultat i sjunkit drastiskt under hela 2000-talet. Det är dags att vända den utvecklingen nu.

Martin Widmark

Katarina Mohlin