Debatt

Renoveringar tvingar människor att flytta

Debattörerna: Så trissas hyrorna upp – och hyresgästerna blir renovräkta

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Vi har undersökt hyresnämndens praxis vid renoveringar av hyresfastigheter. En överväldigande andel av ansökningarna beviljas trots de boendes protester och  kraftiga hyreshöjningar som följd, skriver Håkan Axén och Dominika V. Polanska.
Vi har undersökt hyresnämndens praxis vid renoveringar av hyresfastigheter. En överväldigande andel av ansökningarna beviljas trots de boendes protester och kraftiga hyreshöjningar som följd, skriver Håkan Axén och Dominika V. Polanska.

DEBATT

DEBATT. I början av juni presenterades utredningen om fri hyressättning vid nyproduktion.

Följderna blev en politisk storm som slutade med att punkt 44 i Januariavtalet ströks och att förslaget om fri hyressättning vid nyproduktion inte längre var aktuellt.

Men risken för kraftigt höjda hyror är inte över för hyresgästerna. Hyresvärdarna kan fortfarande trissa upp hyrorna genom renoveringar av de befintliga hyresfastigheterna, vilket många gånger leder till så stora hyreshöjningar att hyresgäster tvingas flytta. Hyresgästerna blir renovräkta.

Den 12 oktober släpps vår bok ”Den orättvisa rättvisan – en rättspraxis som renovräker” (Verbal förlag), i vilken vi har undersökt hyresnämndens praxis vid renoveringar av hyresfastigheter.

Hyresnämndens uppgift är framförallt att medla mellan hyresgäster och hyresvärdar de gånger oenighet råder, och i frågan om renoveringar uppstår den oenigheten rätt ofta, och särskilt i storstadsområdena.

Vi har funnit att en överväldigande andel av ansökningarna om att få renovera och utföra så kallade förbättringsarbeten beviljas av hyresnämnden trots de boendes protester, att dessa standardhöjande åtgärder ofta följs av kraftiga hyreshöjningar och att mycket sker i det fördolda.

Sedan minst två årtionden har en renoveringsvåg sköljt över Sveriges hyresfastigheter. Standarden i husen har höjts och därmed även bruksvärdet, vilket gör att hyresvärdarna kan ta ut högre hyror.

När det nuvarande systemet för hyressättning, bruksvärdessystemet, infördes skulle hyrorna marknadsanpassas och hyresgästernas besittningsskydd stärktes, ett viktigt element som skulle förhindra att hyresgästerna drabbades av obefogade uppsägningar och även skapa en långsiktighet i boendet genom en förutsägbarhet i boendekostnaderna.

Detta skydd har dock kommit att urholkas genom att hyresfastigheter ”överrenoveras”, vilket har påpekats i en rapport från Riksrevisionen.

Renoveringar med standardhöjande åtgärder används systematiskt som ett sätt att vinstmaximera, eftersom den rådande bostadsbristen gör att det alltid finns en kö av nya hyresgäster som är beredda att betala de högre hyrorna.

”Vanligt folk ska aldrig behöva oroa sig för att behöva gå från hus och hem om det område de bor i blir populärt”, skrev statsminister Löfven i början av maj angående en ny fastighetsskatt.

Men det missförhållande som vanligt folk, för att använda statsministerns ord, aldrig ska behöva oroa sig för har i själva verket existerat på bostadsmarknaden i mer än två årtionden och problemet med kraftiga ökningar av boendekostnaderna för en viss grupp, hyresgästerna, bara växer.

Föreställ er följande situation: Vad skulle hända om de som bor i villa eller bostadsrätt plötsligt fick veta att deras boende nu kommer att bli 50 procent dyrare, eller ännu mer, därför att en annan grupp på bostadsmarknaden så önskar och kan genomdriva det?

Svaret är enkelt, det skulle självklart leda till oerhört upprörda känslor. Ordet folkstorm skulle förmodligen vara otillräckligt. Men just så ser verkligheten ut för många hyresgäster.

Under drygt två årtionden har en stor del av hyresbeståndet genomgått en omfattande renovering, med påföljande hyreshöjningar, samtidigt som det har varit märkligt tyst om saken.

Hyresgästerna är i dag fast i ett hyresboende som blir allt dyrare. Antalet billiga hyresrätter krymper, och att köpa en lägenhet i någon av storstäderna har blivit så dyrt att det för många låginkomsttagare och unga är en omöjlighet.

Samtidigt bor närmare tre miljoner svenskar i hyresrätt, en rätt stor del av befolkningen.

Bostadsmarknaden blir alltmer segmenterad och segregerad, konstaterar forskare. Kraftiga hyreshöjningar leder till att de med lägst inkomst har störst benägenhet att flytta och de tenderar att flytta till områden med lägre inkomstnivåer och sämre skolresultat, vilket i sin tur bidrar till att segregationen i våra städer fördjupas (Boverket 2014).

Hyresnämndens tolkning och tillämpning av lagen har bidragit till denna utveckling, menar vi. Besittningsskyddet i hyresrätt blir föga värt för den som inte har råd att bo kvar efter en renovering.


Håkan Axén, skribent och översättare och engagerad i renovräkningsfrågan
Dominika V. Polanska, docent i sociologi och lektor i socialt arbete vid Södertörns högskola, samt knuten till Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

Bygg & fastighet

LÄS VIDARE

DEBATT Bostadsbristen drabbar kvinnor som blir slagna

ÄMNEN I ARTIKELN

Bygg & fastighet

Bostadsmarknad

Bostadspolitik

Bostadspriser

Boverket

Renovering

Hus och hem