Debatt

Nog nu – vi kan inte spara mer på skolan

Rektorer: Varför ger ni oss en budget som kräver att vi bryter mot Skollagen?

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Foto: TT
Vi menar att vi omöjligt kan fortsätta ha samma höga krav på kunskaper för alla elever om vi samtidigt kraftigt försämrar förutsättningarna. Sveriges rektorer kan inte effektivisera mer. Effektiviseringen har nått vägs ände, skriver fyra rektorer.

DEBATT I maj protesterade skolpersonal under parollen lärarmarschen mot nedskärningar som nu drabbar skolan. Tankesmedjan Balans har under 2019 granskat många av Sveriges skolbudgetar och hittat dolda sparkrav och risk för nedskärning i de flesta granskade kommuner. Upprörande, då inget parti gick till val på nedskärning i skolan. Här ger vi som rektorer en analys av nuläget. Vår slutsats är i korthet är – nu räcker det!

Rektorer är tjänstemän anställda av huvudmän som begär budget i balans. När rektor säger att det inte går utifrån tilldelade resurser blir ofta svaret ”det är ditt jobb att lösa”
Om det saknas balans mellan uppdraget från staten och de pengarna huvudmannen skjuter till, blir rektorsuppdraget en omöjlig ekvation att lösa. Det är direkt förolämpande att tala om satsningar samtidigt som rektorer inte kan behålla skolans personaltäthet då kostnadsökningar inte kompenseras. De kommuner som inte kan satsa på skolan ekonomiskt, försöker använda andra ord så att det ser ut som att de satsar. Finns det inte tillräckligt med ekonomiska resurser så finns det inte, men då är det ett budskap om nedskärning rektorer behöver höra.

Kommuner runt om i Sverige kräver nu att rektorer ska utföra samma uppdrag som tidigare, med mindre resurser, men fortfarande med målet att förbättrade resultaten. Vi rektorer menar att det inte går. Vi kan inte lägga tjänstefördelningar som innebär mer undervisningstid för lärarna, vi kan inte ta bort särskilda undervisningsgrupper i grundskolan. Vi kan inte heller stillatigande se på när våra medarbetare arbetar sig sjuka.

Nu kan vi inte bli mer effektiva, vilket också många huvudmän vet. Huvudmän vet att när rektor måste minska på personaltäthet, särskilt stöd och läromedel får det konsekvenser för medarbetare och elever.

Skollagen säger i kapitel 2 §8b att kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter elevers olika förutsättningar och behov. När rektorer får budgetramar som innebär mindre än en lärare per klass, uteblivet särskilt stöd och minskad elevhälsa ställer vi oss frågan: ”Varför ger ni rektorer en budget ni vet inte går att hålla utan att bryta mot Skollagen?”

Rektorer kan inte lösa fler budgetprocesser med effektiviseringskrav. Rektorer kan inte minska mer på antal medarbetare utan att samtidigt neka fler elever det särskilda stöd de har rätt till. Många skolhuvudmän vet det. Det är dags att tala klarspråk om skolans ekonomi och om vilken skola vi vill ha. Ska vi fortsätta tala om ”en skola för alla” finns endast två alternativ:

  1. Tillför de resurser ”en skola för alla” kräver, eller

  2. Minska på det statliga och kommunala uppdraget för skolan

Vi menar att vi omöjligt kan fortsätta ha samma höga krav på kunskaper för alla elever om vi samtidigt kraftigt försämrar förutsättningarna. Sveriges rektorer kan inte effektivisera mer. Effektiviseringen har nått vägs ände.

Vi behöver styrning av skolan som inte grundar sig på New Public Management. En styrning som erkänner skolans komplexitet och som inte effektiviserar bort skolpersonal. Vi behöver en styrning som erkänner värdet även hos det som inte är enkelt mätbart och som resursfördelar så att det möjliggör för varje elev i våra skolor att utifrån sina individuella förutsättningar nå så långt som möjligt. Vi behöver en styrning där de resurser huvudmannen tilldelar skolorna står i direkt relation med statens krav. Glappet som växer sig större måste slutas.

Skolans uppdrag är inte att vara kostnadseffektiv, utan att utbilda kommande generationer. Vår uppmaning till Sveriges politiker är: Tala med oss rektorer, fråga oss vad effektiviseringarna innebär i praktiken och tänk om!

Linnea Lindquist, Rektor
Anna Pilebro, Rektor
Maria Jarlsdotter, Rektor
Marika Andersson, Rektor


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.