ÅSIKT

Därför ska vinsten vara noll i skolan

Debattörerna: Sverige ensamt i världen med att låta skolor gå med vinst

När det gäller skolan bör ett totalstopp för vinstintressen övervägas. Skolan är en myndighetsuppgift. Barn måste enligt lag gå i skolan, skriver Karl-Petter Thorwaldsson och Therese Guovelin från LO. Bilden är ett montage.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Ska vi ha ett vinsttak på sju procent? Ska det kanske vara lägre eller högre?

Så låter debatten inför presentationen av Ilmar Reepalus utredning om vinst i välfärden. Det vi borde prata om är dock inte procentsatser hit eller dit. Frågan är mycket större än så.

Den svenska välfärdssektorn har under lång tid utsatts för ett marknadsliberalt experiment. Skola, vård och omsorg har avreglerats och privatiserats mer än i något annat jämförbart land.

Miljardbelopp har plockats ut från välfärden och gått till aktieägares vinster. Något som har påverkat kvaliteten inom alltifrån äldreomsorgen till skolan.

Särskilt dramatisk har utvecklingen varit inom skolan. Sverige är nu i praktiken ensamt i världen om att låta skattefinansierade skolor drivas i vinstsyfte.

Om det är effektivt med vinstintressen i skolan varför är vi då ensamma om det? Inte heller borgerliga partier i andra länder är beredda att gå så långt. Sverige ses som extremt.

I takt med avregleringarna har svensk skola hamnat i fritt fall. Enligt PISA-undersökningarna sjönk Sverige mellan år 2000 och 2012 från en topplacering till den sämre halvan av OECD-länderna, både när det gäller likvärdighet och resultat.

Det är inte så konstigt. Företag försöker öka sina vinster genom att locka till sig de ”lättaste” eleverna och spara på personal, lokaler och utrustning.

Om man berättar utomlands hur vi dessutom låter riskkapitalbolag köra barns skolor i konkurs skakar de flesta regeringar på huvudet. Det grövsta exemplet är kanske JB-koncernen vars konkurs plötsligt ställde 10 000 barn utan skola.

Då måste kommunerna ha beredskap för att snabbt ta över ansvaret. Kommuninvånarna får betala.

För tre år sedan presenterade LO en modell för vinstbegränsning. Det är en modell vi fortfarande tror på, men vi är vi öppna för att diskutera också andra förslag.

Vi måste nu låta diskussionen handla om mer än olika procentsatser.

När det gäller skolan bör ett totalstopp för vinstintressen övervägas. Skolan är en myndighetsuppgift. Barn måste enligt lag gå i skolan.

Vem skulle komma på idén att låta domstol, polis eller försvar drivas i privat vinstsyfte? Ett förbud mot vinstdrift utesluter varken valfrihet eller friskolor. Nederländerna är exempelvis ett av de länder som har störst andel fristående skolor. För att få del av skattemedel måste dock skolorna garantera att verksamheten inte har vinstsyfte.

I Danmark blomstrar friskolorna trots att det råder vinstförbud.

Krisen i svensk skola får återverkningar på hela samhället och hotar på sikt vår tillväxt. Det finns dessutom en stor folklig majoritet mot vinstintressen i välfärden, även bland borgerliga väljare.

Ilmar Reepalus utredning är välkommen. Låt den bli en utgångspunkt för breda blocköverskridande samtal om hela vinstfrågan, särskilt inom skolan.

För det är allvar nu. Vi betalar skattepengar för att de ska gå till vår gemensamma välfärd. Då ska pengarna också gå dit, inte till privata vinster.


Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande för LO
Therese Guovelin, förste vice ordförande för LO

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.