ÅSIKT

Julklappen på kredit kan bli en dyr historia

Debattören: Fem åtgärder för en mer hållbar kreditmarknad

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Getty
Julhandeln är redan igång, en tid som skapar mycket stress hos den som inte vet om pengarna kommer att räcka till julklapparna. Men en julklapp köpt på kredit kan bli en dyr historia, skriver Jan Bertoft.
DEBATT

DEBATT. ”Dela upp betalningen! Betala efter jul!” Vi matas av uppmaningar om att handla nu och betala sen, särskilt när julen närmar sig. För många kan de lättillgängliga och små konsumtionslånen i slutänden leda till stora ekonomiska svårigheter och ibland överskuldsättning.

Och det är inte bara vår egen framtida ekonomi vi lånar av. Vi lånar även av kommande generationer, då vår överkonsumtion tär på klimatet och naturresurserna. Sveriges Konsumenter vill nu se att det städas upp på den växande kreditmarknaden.

Sedan 2008 har konsumtionsskulderna för mindre lån tredubblats. Alternativ som att betala senare, dela upp betalningen eller betala via faktura är ofta de alternativ som framhålls i e-handlarnas kassor.

Hur betalningsalternativen presenteras för oss när vi handlar har betydelse. Forskning har exempelvis visat att olika valmöjligheters ordning kan ha avgörande effekt på ditt slutgiltiga val.

För allt fler kan konsumtionslånen vara en väg in i överskuldsättning

Julhandeln är redan igång, en tid som skapar mycket stress hos den som inte vet om pengarna kommer att räcka till julklapparna. Men en julklapp köpt på kredit kan bli en dyr historia. Kreditköpet måste till slut betalas tillbaka och för allt fler kan konsumtionslånen vara en väg in i överskuldsättning. Historiskt toppar januari och februari statistiken för flest
antal inkassoärenden, när fakturor från julhandeln har förfallit.

Det växande kreditsamhället riskerar inte bara bidra till stora social problem för enskilda personer och för en stabil samhällsekonomi. Att låna av framtiden till snabb konsumtion är även en utveckling som inte är hållbar för planeten. Idag förbrukar den genomsnittlige konsumenten i Sverige varor som om vi hade fyra jordklot istället för ett och klimatutsläppen från vår konsumtion har ökat.

Nyligen har hårdare regler kring snabblån införts, men det behövs fler åtgärder då skulderna i samhället växer snabbt.

Vi framför här fem åtgärder för en mer hållbar kreditmarknad som bättre skyddar konsumenten:

  1. Skärp marknadsföringslagen. På samma sätt som hälsorisker med alkohol och tobak motiverar en kraftigt reglerad marknadsföring, borde även konsumtionslånens negativa effekter motivera liknande regleringar. Marknadsföring borde inte riktas mot utsatta grupper och varningstext borde finnas för alla konsumtionslån.

  2. Tid att tänka efter. I Finland är det inte möjligt att ta snabblån sena kväller eller nätter. Denna begränsning borde även införas i Sverige. En reflektionstid för möjlighet att ångra lånet skulle också troligen motverka många impulslån.

  3. Inför räntetak och kostnadstak. Höga räntor och avgifter gör ofta delbetalningen till en orimligt dyr historia och är en snabbfil mot överskuldsättning. Inför räntetak och kostnadstak på alla konsumtionslån inklusive delbetalningar.

  4. Låt överskuldsatta betala av på lånet innan räntan. Idag kan en del skuldsatta bara betala räntekostnaderna och skulden minskar därmed inte över tid. Låt den i Kronofogdens register först betala av kapitalbeloppet och sedan på räntor och avgifter, för att snabbare bli skuldfri och se sin skuld minska.

  5. Låt långivare betala för risktagande. I och med att Kronofogden fungerar som en slags garant för indrivning av skulder kan det ge incitament till företagen att ta en högre risk vid utlåning. Låt långivaren stå för en större del av kostnaden till Kronofogden om kreditprövningen var bristfällig.

Vi behöver inte fler julhandlare som lockas in i dyra och ohållbara lån. Vi behöver nu reglering för att stoppa den ökande överskuldsättningen från konsumtionslånen.


Jan Bertoft, Generalsekreterare Sveriges Konsumenter


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:34
ARTIKELN HANDLAR OM