ÅSIKT

MP måste tuffa till sig i klimatfrågan

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Rasmus Ling (MP): Partiet måste våga ta de tuffa diskussionerna - även om de skrämmer bort väljare

I helgen samlas miljöpartister från hela Sverige i Umeå för partiets årliga kongress. Temat för kongressen är klimat, Miljöpartiets kanske starkaste profilfråga och den största

ödesfrågan som vår planet står inför. Partistyrelsen har lagt en proposition till kongressen, och föreslår att kongressen ska ställa sig bakom tio övergripande principer, som ska vara vägledande i den fortsatta utvecklingen av klimatpolitiken i Miljöpartiet.

Det är inte fel att fatta översiktliga principiella beslut och målsättningar på en partikongress, för att sedan låta riksdagsgrupp och partistyrelse utveckla de konkreta förslagen för att uppnå målen. Problemet är att det just i klimatfrågan ofta råder enighet när den diskuteras på en övergripande nivå. Alla, från höger till vänster, är ense

om att det är viktigt att hejda den globala uppvärmningen.

Kruxet uppstår när det kommer till att fatta de konkreta besluten som krävs. Vi vet att det mest kostnadseffektiva sättet att minska utsläppen är ekonomiska incitament, att helt enkelt göra det dyrare att förstöra miljön. Detta låter enkelt i teorin, men dessa politiska diskussioner riskerar att skrämma bort väljare när det blir allvar. Men ett parti som tar ansvar måste också kunna stå upp även om det blåser.

Ett exempel på princip som föreslås gälla för Miljöpartiet är att klimatförstörande subventioner ska fasas ut, och att klimatdåliga alternativ alltid är dyrare för konsumenten.

Det är en klok och rationell politik, eftersom vi bara i Sverige har subventioner som förstör klimatet för 50 miljarder, enligt Naturvårdsverket.

Ändå har Miljöpartiet exempelvis inte aktivt drivit att reseavdragen borde avskaffas. Något som skattemässigt gynnar lång arbetspendling och ett transportberoende samhälle. Detta går stick i stäv med målsättningen om effektiv och hållbar trafik. Att bensinen kommer att bli dyrare är också något som partiet inte varit tillräckligt tydliga med.

Miljöpartiet har en ambition om att bli det tredje alternativet i svensk politik. Det är en bra ambition, för det är genom att bli större som vi kan få inflytande både över de beslut som fattas. Vi får dock inte låta ambitionen göra oss rädda för att stöta oss med väljargrupper som inte tar klimatfrågan på allvar.

Även om Miljöpartiet är det parti i svensk politik som är i särklass bäst på klimat- och miljöpolitik, så finns det en oro för att inte ens våra förslag är tillräckligt långtgående för att vi ska kunna hindra klimatförändringen. En tredje politisk kraft måste ha tillräckligt med mod och ansvar för att föreslå de åtgärder som är nödvändiga.

Rasmus Ling