ÅSIKT

Jo, Björklund – våra unga är stressade

Gustav Fridolin: Ska eleverna fortsätta lära sig mer kan inte allt fokus vara på prestation

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Jan Björklund ökade antalet nationella prov, sänkte betygsåldern och införde ett nytt betygssystem där många elever kände att de behövde jaga högsta resultat i varje moment, skriver Gustav Fridolin. Bilden är ett montage.
DEBATT

DEBATT. Sverige är rikare än någonsin. Men våra barn mår sämre än på länge.

Något är fel.

För tio år sedan skrev jag boken ”Blåsta!” om bland annat den psykiska ohälsan bland unga. Redan då stod det klart vart vi var på väg. Antalet femtonåringar med yrsel, huvudvärk, magont eller ryggont minst en gång i veckan hade fördubblats. Andelen med svåra problem med oro, ängslan eller ångest tredubblats.

Men i stället för att ta tag i problemet gjordes tvärtom. Jan Björklund ökade antalet nationella prov, sänkte betygsåldern och införde ett nytt betygssystem där många elever kände att de behövde jaga högsta resultat i varje moment för att få betyg nog att ha makt över sin framtid.

Samtidigt skars medarbetare bort från skolan, särskilt från de skolor där eleverna har det tuffast. Elever och lärare fick högre krav – men mindre resurser. På en fråga från Rädda Barnen om inte Björklund var orolig för att hans skolpolitik skulle göra unga mer stressade svarade han att stress är bra: ”Alla människor känner sig stressade med jämna mellanrum när man ska koncentrera sig inför något, det är inget konstigt.”

Utvecklingen de senaste tio åren liknar närmast en epidemi. Antalet barn som drabbas av psykisk ohälsa har fördubblats. I dag mår nästan 200 000 barn och unga vuxna så dåligt att de vårdats för depression eller ångestsyndrom, eller behövt äta psykofarmaka.

I förra veckan presenterade Folkhälsoinstitutet en rapport där de konstaterade att en anledning till den ökande ohälsan är upplevelsen av osund stress i skolan.

Psykisk ohälsa handlar inte om var man kommer ifrån, den handlar om hur man mår. Den drabbar unga med alla bakgrunder, och har olika skäl.

En del studier pekar på en oro som växer när ungas självbild och kravbild inte möts. De många möjligheterna blir lätt till stora krav när man matas med bilder av vad det är att vara lyckad.

Stress hos föräldrar riskerar att bli stress hos barnen. Och medan en förälder stressas av kraven på att skjutsa till alla barnens fritidsaktiviteter, stressas en annan av att inte ha råd med barnens fritidsaktiviteter.

En del unga som känner oro gör det för familjens ekonomiska situation. Andra oroas över om man alls kommer kunna få ett jobb och makt över sitt liv som vuxen.

Lärare brottas med de riktigt svåra frågorna: Hur når man fram till en elev som mår för dåligt för att koncentrera sig? Hur övertygar man en tjej som inte vågar vara öppen med sin kärlek om nyttan med ekvationer? Hur möter man ett barn som haft det så jobbigt hemma under lovet att oron för vad som ska hända när den här skoldagen är slut gnager sig genom schemat?

Skolan är en spegel av samhället. Det innebär att allt vi gör för att minska klyftor och öka ungas trygghet också underlättar för skolans kunskapsuppdrag. Höjt underhållsstöd för ensamstående föräldrar och glasögon till barn som behöver det är inte bara god välfärdspolitik, det är kunskapspolitik.

Under Björklunds tid som minister skars 10 000 medarbetare bort från skolan. Våra investeringar har i stället kunnat innebära att ungefär 30 000 fler arbetar i svensk skola. Statliga satsningar har stärkt elevhälsan med 700 nya medarbetare.

Det ger stöd till lärare och elever i arbetet med att möta elever som mår dåligt. Vi arbetar för att stärka arbetsron och lärares möjlighet att skapa trygghet i klassrummet.

Vi har byggt upp ett nationellt skolutvecklingsprogram där man delar kunskap om hur man bygger jämställdhet och motverkar mobbning. Läsa-skriva-räkna-garantin som stärker elevers rätt till stöd i tid, innan svårigheter att hänga med på lektionerna brutit ner självförtroende och självkänsla, blir nu verklighet.

Vi minskar antalet nationella prov, eleverna ska få tid till kunskap inte bara till att gång på gång stressa för att mäta den. Vi utreder betygssystemet för att inte elever ska uppleva att man bara bedöms utifrån sin svagaste prestation, och för att gå mot ämnesbetyg i gymnasiet.

Mycket av det här har Jan Björklund kritiserat. I en tweet skrev han att det var farligt att skolpolitiken utformades för att ”eleverna anses ’stressade’”. Det var alltså han som skrev ”stressade” inom citattecken. Och så slutade han: ”Sveriges framtid äventyras”.

Nej, Sveriges framtid äventyras om ännu en generation unga slås ut i ohälsa. Ska eleverna fortsätta lära sig mer kan inte allt fokus vara på prestationerna och inget på de som ska prestera. Därför går Miljöpartiet till val på nej till tidigare betyg, att säkra finansiering av en jämlik skola och att förverkliga en köfri barn- och ungdomspsykiatri.


Gustav Fridolin, språkrör och utbildningsminister (MP)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Höj din röst – filma och skicka in din viktigaste valfråga 00:28
ARTIKELN HANDLAR OM