ÅSIKT

Nej, Sverige ska inte ha anonyma vittnen

Jurister: Det blir omöjligt att kritiskt granska bevisningen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: GETTY
Den dörr som riksåklagaren inte vill stänga anser vi bör låsas, skriver debattörerna.
DEBATT

DEBATT. Riksåklagaren Petra Lundh har nyligen i en intervju sagt att hon genom förtroendeskapande åtgärder vill möjliggöra att fler vittnar och att hon inte vill stänga dörren för att utreda en eventuell möjlighet till anonyma vittnen.

Vi är mycket kritiska till användande av anonyma vittnen.

Vittnesbevisning utgör ofta en viktig del av bevisningen i brottmål. Vår erfarenhet är att domstolen finner ett vittne trovärdigt så snart vittnet inte själv trasslar in sig i ologiska resonemang eller rena motsägelser i förhållande till det egna vittnesmålet.

Det enda som synes rubba domstolarnas uppfattning att vittnens berättelser är som inspelade videoband, utöver när vittnet är motbevisad av annan oantastlig bevisning, är om det finns någon form av personlig fejd eller liknande mellan den tilltalade och vittnet.

Om då anonymitet tillåts i domstolarna, hur ska domstolen veta om vittnet och den tilltalade haft en konflikt med varandra? Är den tilltalade skyldig vittnet pengar? Har den tilltalade sålt en skraltig bil till vittnet? Har den tilltalade anmält vittnet för brott? Har den tilltalade retat vittnets barn i skolan? Är vittnet nära vän med målsäganden? Har den tilltalade kännedom om vittnet som kan vara viktigt vid värderingen av vittnets påståenden t.ex. att vittnet brukar ha glasögon, hör dåligt, har narkotika/alkoholproblem och så vidare?

Frågor baserat på denna typ av kunskap omöjliggörs helt av anonyma vittnen. Ett viktigt verktyg för att kontrollera vittnens trovärdighet och deras uppgifters tillförlitlighet försvinner således genom anonymitet. 

Partsinsynen och rätten att få bemöta vittnen ger möjlighet att ifrågasätta uppgifter och bedöma trovärdigheten i utsagor som presenterats inför domstolen.

Det är bland annat dessa principer som säkerställer att den tilltalades rättigheter tillgodoses. Försvarsadvokatens möjlighet att höra ett vittne under huvudförhandlingen och att ge ett bättre försvar är enligt vårt förmenande det enda sättet för rätten att kunna bedöma vittnesutsagan, utan att rättssäkerhetskraven åsidosätts.

Avsteg från principerna skulle leda till ett starkare skydd för vittnen, vidare går det säkert att uppnå processekonomiska fördelar. Den tilltalades intresse av en rättvis rättegång ligger dock i den andra vågskålen. Även om det ena inte alltid utesluter det andra väger den tilltalades intresse tyngst i den här frågan eftersom offentlighetsprincipen, kontradiktionsprincipen och partsinsynen utgör kärnan i rättsstaten.

Anonyma vittnen är en lockande lösning, men lösningen är endast skenbar. Är det inte i mål avseende grov brottlighet, som anonyma vittnen är tänkt att användas i, som rättssäkerheten ska vara som mest robust?

Frågan blir då om lösningen endast riskerar att urholka rättssystemets trovärdighet. Den tilltalades rätt att få möta sin anmälare/anklagare ska inte begränsas i onödan.

Förhåller sig vittnen anonyma blir det en omöjlig uppgift för försvarsadvokaten att kritiskt granska bevisningen och utmana åtalet. Det får inte glömmas bort att staten, med närmast oändliga resurser i förhållande till den tilltalade, alltid bär bevisbördan och att frånta den tilltalade dennes rättigheter för att styrka brott är inte motiverat.

Den dörr som Petra Lundh inte vill stänga anser vi bör låsas.


Björn Hurtig, advokat
Thomas Håkansson, advokat
Payam Hatami, advokat
Martin Bjurenlind, advokat
Diana Shamoun, advokat
Abraham Zeito, advokat
Samuel Hartman, biträdande jurist
Mikael González, biträdande jurist
Melissa Johansson, sekreterare


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

ARTIKELN HANDLAR OM