Debatt

Det är dags att Sverige inför en Netflix-skatt

Debattören: Streamingjättarna tjänar pengar på bekostnad av svensk kultur

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Netflix och HBO är två exempel på bolag som inte betalar skatt i Sverige trots att de vänder sig till svenska konsumenter. Det är på tiden att införa en svensk så kallad Netflix-skatt, skriver Lawen Redar.
Netflix och HBO är två exempel på bolag som inte betalar skatt i Sverige trots att de vänder sig till svenska konsumenter. Det är på tiden att införa en svensk så kallad Netflix-skatt, skriver Lawen Redar.

DEBATT

DEBATT. Fenomenet med globala streamingföretag som gör stora vinster i länder där de sedan betalar minimalt med skatt, har kritiserats en längre tid.

Netflix och HBO är två i raden av exempel på bolag som inte betalar skatt i Sverige trots att de vänder sig till svenska kultur- och mediekonsumenter. Det är på tiden att införa en svensk så kallad Netflix-skatt.

I september öppnade Netflix kontor i Stockholm i syfte att lära känna och utveckla kunskaper om de skandinaviska mediekonsumenternas beteendemönster.

Medan man i Storbritannien och Frankrike har infört digitala skatter är debatten om globaliseringens inverkan på svenskt kulturliv helt frånvarande i Sverige.

Men om vi ska värna våra språk- och kulturintressen och ha inhemsk film- och serieproduktion krävs en ändring.

Redan år 2019 föreslog OECD en översyn av de globala bolagsskattereglerna med målet att få streamingbolagen att betala mer skatt i länder där internetanvändarna ger dem betydande intäkter.

Några större resultat av OECD:s strävan har ännu inte synts förutom i Frankrike och Storbritannien. I båda länderna har man infört egna digitalskatter för att öka finansieringen av inhemsk kultur- och filmproduktion.

Att det just är Storbritannien och Frankrike som agerar gentemot de globala bolagen har förstås historiska anor. Respekten för den egna kulturen och ländernas syn på kulturens absoluta frihet formulerades efter världskriget, men sträcker sig historiskt längre.

När nu globaliseringen är ett faktum har man inte accepterat kommersialiseringens fulla inträde. Den inhemska kulturproduktionen ska finansieras och i strävan att hitta olika finansieringsformer har beskattningen av de globala bolagen varit den senaste av verktyg.

I Frankrike ingår beskattningen i ett slutet system som innebär direktfinansiering till den franska motsvarigheten av Svenska filminstitutet I Storbritannien utgör beskattningen en del av intäktskällorna till den offentliga kulturbudgeten.

Vad gäller det europeiska regelverket kan numer medlemsstater ”kräva av leverantörer av audiovisuella on demand-tjänster att bidra ekonomiskt till produktionen av europeiska verk”.

Problemet är att vi i Sverige inte har utnyttjat den möjligheten.

Att beskatta globala stremingbolag måste givetvis ha ett syfte. För mig handlar det om den svenska kulturpolitikens finansiering i en globaliserad samtid.

Nyligen tog exempelvis regeringen emot kulturens återstartsutredning ”Från kris till kraft” som föreslår en återhämtningsbudget om 3,9 miljarder mellan åren 2022 och 2024 och därefter en utökning av kulturbudgeten om 760 miljoner årligen.

Beskrivningen är helt korrekt. Kulturen behöver en rejäl återhämtning efter sin värsta kris någonsin. Men ingenstans redogörs för hur detta ska finansieras i statsbudgeten i konkurrens med andra politikområden.

Inte heller beskrivs det läckage av kulturlivets finansiering som dagligen sker i brist på annonsintäkter, prenumerationer och sponsring som numera går till de globala onlineplattformarna, söktjänsterna och streamingbolagen.

Jag är av uppfattningen att den svenska offentliga kulturbudgeten måste stärkas för kulturlivets återhämtning – men framförallt för att kulturen ska ta och ges en större plats i samhället.

Men för det krävs mer än en förhandling på finansdepartementet inför varje given budget. Vi behöver nya intäktskällor för kulturlivet i en globaliserad samtid.

Låt oss öppna för en seriös diskussion om hur en svensk motsvarighet till den såkallade Netflix-skatten skulle kunna se ut.


Lawen Redar, kulturpolitisk talesperson (S)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

Kulturpolitik

LÄS VIDARE

DEBATT Public service-hatet förblindar Moderaterna

ÄMNEN I ARTIKELN

Kulturpolitik

Lawen Redar

Svenska filminstitutet

Netflix

OECD

Frankrike

Storbritannien