Debatt

22 000 unga i Sverige kan ha blivit utsatta för betalda övergrepp

Debattörerna: Barn luras med manipulation, hot eller löften om lättförtjänta pengar

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Sex procent av tjejerna och två procent av pojkarna i undersökningen svarar att förövare har gett dem ersättning i utbyte mot att de genomfört sexuella handlingar. De här barnen har rätt att mötas av en vuxenvärld som tror på dem och agerar kraftfullt, skriver Child10 och #Intedinhora.
Sex procent av tjejerna och två procent av pojkarna i undersökningen svarar att förövare har gett dem ersättning i utbyte mot att de genomfört sexuella handlingar. De här barnen har rätt att mötas av en vuxenvärld som tror på dem och agerar kraftfullt, skriver Child10 och #Intedinhora.

DEBATT

DEBATT. 22 000 barn och unga runt om i Sverige kan ha utsatts för betalda övergrepp, enligt en ny undersökning.

Det skulle innebära att dessa barn och unga finns i motsvarande varje klass i årskurs 9 och på gymnasiet.

Nu behövs det ett nationellt kunskapslyft om den kommersiella sexuella exploateringen av barn och unga.  

Med kommersiell sexuell exploatering menas att ta emot ersättning i utbyte mot att genomföra sexuella handlingar.

Det kan till exempel handla om att en annan ung person eller en äldre vuxen har betalat för en nakenbild, en livesändning eller har träffat den utsatte fysiskt för att begå betalda övergrepp.

Den som utsätts för kommersiell sexuell exploatering är i betydligt större risk för att också utsättas för ytterligare våld och övergrepp, och precis som i alla former av sexuellt våld är det flickor som är drabbas hårdast. 

Totalt är det fyra procent i åldrarna 15 till 19 år som har erfarenheter av den här sortens utsatthet. Det visar Sifoundersökningen som är genomförd på uppdrag av Child10. Vidare svarar sex procent av tjejerna och två procent av pojkarna att förövare har gett dem ersättning i utbyte mot att de genomfört sexuella handlingar.

Av dessa har hälften träffat sin eller sina förövare fysiskt och hälften har blivit utsatta online. 

Den här sortens övergrepp är till stor del dold för vuxenvärlden medan den blir allt mer en naturlig del av barn och ungas uppväxt.

I höstas släppte Ecpat en rapport som visade att en majoritet av flickorna och var femte pojke i åldrarna 13 till 17 år svarade att de har blivit erbjudna ersättning online i utbyte mot nakenbilder. 

Genom manipulation, hot eller löften om lättförtjänta pengar luras barn och unga in i denna form av exploatering.

Det kan också ske via förskönande omskrivningar, som till exempel sugardating, där förövaren agerar under illusionen om att det handlar om dejting, och inte betalda övergrepp.

Att bli utsatt för kommersiell sexuell exploatering är för många ett oerhört trauma som de flesta aldrig ens får hjälp med att bearbeta, och chansen till återupprättelse i en domstol där en förövare döms är försvinnande liten.

Att ens våga berätta för någon om sin utsatthet är ett stort steg förknippat med rädsla för att inte bli trodd eller skuldbelagd.

Tyvärr är det en rädsla som är befogad. 

Många av de barn som berättat om sina erfarenheter, till exempel i samband med möten inom vård- och stödsystemet eller i samband med en polisanmälan, vittnar om att de inte har tagits på allvar eller skuldbelagts för det som hänt.

De vittnar om en vuxenvärld som signalerar att exploateringen var deras ansvar eller att de har samtyckt till exploateringen för att de har fått någon form av ersättning.

Det skapar i sin tur en ännu starkare känsla av skuld samtidigt som möjligheterna till att få vård, stöd och återupprättelse är små. 

Därför behöver kunskapen om kommersiell sexuell exploatering och hur man bemöter utsatta barn öka.

Det kan ske genom att regeringen tar initiativ till ett omfattande nationellt kunskapslyft om kommersiell sexuell exploatering av barn som omfattar skolan, socialförvaltningen, hälso- och sjukvården och rättsväsendet.

En utgångspunkt i det arbetet måste vara att exploatering alltid är våld och att det aldrig är barnets fel om hen utsätts.

Skulden hör bara hemma på en plats och det är hos förövaren.  

De här barnen har rätt att mötas av en vuxenvärld som ser dem, tror på dem och agerar kraftfullt. En förutsättning för att kunna göra det vuxna har kunskap om det barnet är utsatt för.  


Jacob Flärdh, generalsekreterare Child10
Saga Brodersen, överlevare av kommersiell sexuell exploatering som barn och styrelseledamot i #Intedinhora
Cassandra Hedberg, överlevare av kommersiell sexuell exploatering som barn och ordförande för #Intedinhora
Mathilda Hofling, överlevare av kommersiell sexuell exploatering som barn och medlem i #Intedinhora 


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

Sexuella övergrepp

LÄS VIDARE

DEBATT Tystnadskulturen gör övergreppen möjliga

ÄMNEN I ARTIKELN

Sexuella övergrepp

Ecpat

Barn & unga