Publicerad:

Vår politik har främjat Stockholms beredskap

Slutreplik från Anna Starbrink om sjukvården i Sveriges största region

Publicerad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Jag vill inte partipolitisera, men efter vänsterns Jonas Lindberg generalangrepp krävs svar: Om vi följt vänsterns ansvarslösa politik hade beredskapen varit betydligt sämre, skriver Anna Starbrink i en slutreplik om sjukvården i Stockholm.
Jag vill inte partipolitisera, men efter vänsterns Jonas Lindberg generalangrepp krävs svar: Om vi följt vänsterns ansvarslösa politik hade beredskapen varit betydligt sämre, skriver Anna Starbrink i en slutreplik om sjukvården i Stockholm.

SLUTREPLIK. Vården i Stockholm och hela Sverige hanterar nu en akut kris. Tacksamheten till alla som bidrar till omställningen, och den beredskap som gjort den möjlig, är stor.

Jag vill inte partipolitisera, men efter vänsterns Jonas Lindberg generalangrepp krävs svar: Om vi följt vänsterns ansvarslösa politik hade beredskapen varit betydligt sämre.

I ett krisläge förändras mycket. Inga ekonomiska begränsningar har lagts för att motverka smittan. Krislägesavtalet är ett exempel, som ger IVA-personal mer än dubbelt betalt per timme, men också mer arbete, ibland med mycket kort varsel och på andra arbetsplatser. För att facken och medarbetarna ställer upp är de värda ett stort tack, från alla stockholmare.

Många lärdomar kommer behöva dras av coronapandemin. En övertygelse som stärkts är att vi som region och våra sjukhus måste bli mer attraktiva arbetsgivare.

En bra löneutveckling – där är vi på väg och har landets högsta sjuksköterskelöner – men också arbetsmiljö, påverkansmöjligheter, korta beslutsvägar. I pandemin effektiviseras helt plötsligt administration och digitaliseringen gör stora framsteg. De fördelarna måste vi förvalta.

En lärdom är också den nytta vi har av vården utanför sjukhus – inte minst geriatriken, specialiserad äldresjukvård, och avancerad sjukvård i hemmet – som avlastat våra akutsjukhus. Vårt stora vårdutbud har stärkt oss; S:t Görans sjukhus, Sophiahemmet, Ersta diakoni och många små vårdvalsaktörer har utifrån sina roller och förutsättningar bidragit till att vården kan hantera coronakrisen.

(På vänstern låter det som organisationsformen, vårdval, kostar pengar – inte vården; Jonas Lindberg har ännu aldrig berättat vilka höftledsoperationer, gynekologbesök eller logopedbehandlingar för barn med språksvårigheter som han vill ta bort om vårdval ska skrotas.)

Det kommer en tid efter pandemin, för att betala av den stora coronaskuld vi nu bygger upp – i vård, medarbetarnas slit, utebliven forskning och utbildning, och givetvis också ekonomiskt.

Region Stockholm har tack vare ansvarstagande haft en stark ekonomi, men det är inte tack vare Vänsterpartiet, som vill kasta mer pengar på varje problem, och som röstat igenom en kraftigt höjd utjämningsskatt för stockholmarna.

Svensk vård behöver mer resurser. Redan tidigare ansåg vi att staten behöver stå för en större del, framför allt för regioner som har svagare ekonomi. Men även Stockholm kommer behöva kompensation för coronapandemin.

Vi har definitivt inte råd att betala flera miljarder mer i utjämningsskatt. Redan tidigare vek skatteintäkterna på grund av en svagare konjunktur – efter pandemin kommer våra finanser vara rejält försvagade.

Ansvar för vården innebär också en hållbar ekonomi. Sjukhusen kommer även fortsatt behöva större resurser för sitt uppdrag att vårda de svårast sjuka och skadade, rekrytera sjuksköterskor och öppna fler vårdplatser. Men stockholmarna behöver också mer vård utanför sjukhus – geriatrik, närakuter, vårdcentraler och öppen specialistvård.


Anna Starbrink, hälso- och sjukvårdsregionråd Stockholm (L)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Texten är en slutreplik. Läs hela debatten här

Publicerad:

LÄS VIDARE

Publicerad: