Unga måste få lära sig den svenska modellen

Kommunal och Unionen: Fel av Skolverket att stryka avsnittet i nya kursplanen

Publicerad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Foto: GETTY
Ungdomarna behöver mer kunskap om villkor, rättigheter och skyldigheter på svensk arbetsmarknad – inte mindre som Skolverket föreslår, skriver Tobias Baudin och Martin Linder.

DEBATT. När regeringen gav Skolverket i uppdrag att revidera kursplanen för samhällskunskap i årskurs 7–9 var det nog få som förutsåg att myndigheten skulle stryka avsnittet om den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Modellen bygger på att riksdagen stiftar lagar som stärker arbetstagares skydd på jobbet, och arbetsmarknadens parter tecknar kollektivavtal som reglerar anställningsvillkor, löner och försäkringar på jobbet.

Det här är kunskap som alla unga behöver, och det behöver ingå både i grund- och gymnasieskolan.

Spelreglerna på svensk och nordisk arbetsmarknad skiljer sig från stora delar av Europa och övriga världen genom att fackföreningar och arbetsgivarorganisationer kommer överens om det mesta som rör arbete och arbetsliv och bara de yttre ramarna sätts genom statlig reglering.

Det kallas den svenska, eller nordiska, arbetsmarknadsmodellen.

Våra erfarenheter går tvärtemot Skolverkets förslag. De visar att ungdomar har ett stort behov av mer kunskap om sina rättigheter på arbetsmarknaden.

Samtalen till fackets hjälptelefon visar att många ungdomar känner på sig att något är fel, men har inte kunskap om sina rättigheter att säga nej till uteblivna raster och ensamarbete enligt Arbetsmiljölagen. Samtalen handlar också om gratisarbete och vilken lön man har rätt till.

Ungdomarna behöver mer kunskap om villkor, rättigheter och skyldigheter på svensk arbetsmarknad – inte mindre.

När våra fackliga skolinformatörer besöker grund- och gymnasieskolor möter de vetgiriga, nyfikna och intresserade elever som äntligen får svar på sina frågor om vilka lagar som gäller? Vad är ett kollektivavtal? Vad skiljer dem åt? Vad gäller för mig? Var kan jag söka hjälp? Vad är ett fackförbund och vad är en arbetsgivarorganisation?

Det här är kunskap som borde ingår i kursplanen för både i grund- och gymnasieskolan. För oss är det viktigt att ungdomars villkor på jobbet inte ska vara beroende av välinformerade föräldrar, kunniga lärare eller val av skola.  

Det ligger naturligtvis i vårt eget intresse att sprida kunskap om den svenska partsmodellens bidrag till hög tillväxt och välfärd, reallöneökningar, trygghet och förutsägbarhet för både arbetstagare och arbetsgivare. Det är viktigt för den enskilda individen, men också för företagen och för hela samhällsekonomin.

Men modellen kan inte tas för given utan bygger på hög organisationsgrad och att kollektivavtal sluts. Att ungdomar har kunskap om modellen är därför viktigt.

Alla elever ska känna till sina rättigheter och arbetsgivarnas skyldigheter, både de som finns i lagen och de villkor och förmåner som följer av kollektivavtal.

Arbetslivet är en så stor del av våra liv och spelreglerna ska vara kända för alla. Det måste vara ett av skolans uppdrag att ge unga den kunskapen.

Skolverkets förslag att stryka avsnittet om den svenska arbetsmarknadsmodellen är därför obegripligt. Skolan måste kunna ge unga en bättre start på sitt arbetsliv.


Tobias Baudin, förbundsordförande Kommunal
Martin Linder, förbundsordförande Unionen


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM