ÅSIKT

Livet ska inte vara grymt!

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Djurens Rätt: Varje gris är en unik individ vars behov måste tillgodoses

Foto: PÅ VÄG TILL SLAKT Förra året skadades enligt Jordbruksverket 14 458 grisar i samband med transport till slakterierna i Sverige. Den lilla griskultingen är ännu lyckligt omedveten om vad som väntar. Djurens Rätt kräver i debattartikeln att alla grisar ska få vistas utomhus och att kastreringen av spädgrisar stoppas. I dag kom regeringens besked att djurskyddsmyndihgheten läggs ner.

När såg du en gris senast? I somras? För några år sedan? Har du någonsin sett en gris utomhus?

Tre miljoner grisar dödas varje år i Sverige. En liten, liten bråkdel, faktiskt bara en procent av dem, har fått vara utomhus. Det vanligaste är att grisarna är instängda, året om. Så vi ser dem inte.

Särskilt den andra halvan av det sex månader långa livet är hemskt. Uppfödningen är intensiv och fokuserad på tillväxt. Grisarna hålls i grupper på cirka tio grisar per box. Det är trångt och tråkigt. Ofta saknas strö helt eller så finns det bara lite, lite. Som om det en gång fanns, men någon sopade bort det med en kvast och kvar blev bara några strån.

De två–tre utfodringstillfällena blir dagens höjdpunkter. Måltiderna är snabbt över. Studier har visat att grisar som får leva utomhus i miljöer med skog och ängar, ägnar ungefär 50 procent av dagen åt att böka och beta. Ett naturligt be­teende och stort behov hos grisar är att söka mat. Det spelar ingen roll att de är fysiologiskt mätta. Behovet av att leta föda, att böka och beta, finns där ändå.

Har man som gris i livsmedelsindustrin extra otur så föds man som hane. Då dröjer det inte länge innan man blir utsatt för en fruktansvärd smärta. Någon dag efter födseln, kastreras alla hangrisar i Sverige.

Den lilla grisen hålls fast i en ställning eller i knät på den som utför ingreppet. Med ett skalpellblad eller med en speciell tång görs ett snitt i pungen och testikeln dras fram. Sädesledare och blodkärl skärs av. Hela ingreppet görs utan bedövning. Att det gör ont råder det inga tvivel om.

De flesta grisarna får inte leva längre än sex månader. Den första månaden är smågrisarna kvar hos mamman. Efter fyra till fem veckor skiljs ungarna och modern från varandra. Det är långt tidigare än cirka 17 veckor som är den naturliga tiden för avvänjning för grisar.

Grisarna transporteras minst en gång i livet och då till ett slakteri. Transporter är alltid påfrestande för djuren. Det blir varmt, särskilt på sommaren. Grisarna utsätts för obehag som lastning, omgrupperingar, vibrationer, buller från bilen och värmestress.

Grisar är känsliga för höga temperaturer. De har nästan inga svettkörtlar så de är beroende av att kunna kyla ned sig i sin omgivning, till exempel i en vatten- eller gyttjepöl.

Grisar blir också lätt åksjuka vilket kan leda till att de kräks. De tål helt enkelt transporter väldigt dåligt.

Under år 2005 skadades enligt Jordbruksverket 14 458 grisar i samband med lastning, transport, ankomst och vistelse på slakterierna i Sverige. År 2004 skadades 14 980 grisar. Utöver dem dog 592 grisar under transporter till Swedish Meats slakterier år 2005.

Vid slakteriet är det vanligt att grisarna får vänta över natten innan de ska dödas. Innan grisarna förblöder till döds görs de medvetslösa (de ”bedövas”).

En vanlig metod i Sverige är att bedöva grisar med gasen koldioxid. Grisarna drivs in i ett slags bur som sedan hissas ned i koldioxid. Forskning har visat att grisar då de utsätts för koldioxid backar, försöker fly eller skakar på huvudet. Det är reaktioner som är tecken på att grisarna upplever obehag av gasen.

Efter bedövningen dödas grisarna genom att halsen skärs upp och de förblöder.

Djurens Rätt anser att varje gris är en unik individ med intressen och behov som måste tillgodoses.

Vi arbetar för ett samhälle som inte förtrycker djur. Arbetet för djurens rättigheter tar lång tid, därför arbetar vi samtidigt för förbättringar för grisarna som utsätts för lidande i dag.

Djurens Rätt kräver att:

Alla grisar ska få vara utomhus i en stimulerande miljö som gör det möjligt för dem att tillgodose sina behov.

Kastreringen av smågrisar ska stoppas.

Hjälp oss att skapa opinion mot kastrering av smågrisar och för utevistelse för alla grisar, och välj vegetariskt för grisarnas skull!

1 av 2 | Foto: Linda Björklund, 26 år, Falun. Etolog och lantbruksansvarig på Djurens Rätt.

Dagens debattörer

Linda Björklund , Caroline Bexius