Skydda företagare som drabbas av pandemilag

M, C, KD och L: Regeringens förslag är för otydligt

Publicerad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Staten måste skydda livsverk och anställda. På den punkten är regeringens förslag till pandemilag alldeles för otydligt, skriver Camilla Waltersson Grönvall (M), Sofia Nilsson (C), Acko Ankarberg Johansson (KD) och Lina Nordquist (L).
Foto: TT
Staten måste skydda livsverk och anställda. På den punkten är regeringens förslag till pandemilag alldeles för otydligt, skriver Camilla Waltersson Grönvall (M), Sofia Nilsson (C), Acko Ankarberg Johansson (KD) och Lina Nordquist (L).

DEBATT. Pandemin kräver av oss att vi avstår och försakar på många sätt. Men det måste finnas gränser. Människor ska inte behöva förlora sitt jobb eller familjeföretag.

Staten måste skydda livsverk och anställda. På den punkten är regeringens förslag till pandemilag alldeles för otydlig.

Den nya, tillfälliga pandemilagen är nödvändig för att skydda liv och hälsa – en sådan lag borde enligt våra fyra partier ha kommit på plats betydligt tidigare. Samtidigt tillåter lagen stora ingrepp i människors vardag och ekonomi.

För den nya lagen handlar om att förhindra smittspridning, men den handlar också om många människors jobb och om livsverk. Om en bra start i livet och vårt gemensamma skyddsnät.

Många pratar om var all skatt tar vägen och vad den ska satsas på, men mer sällan talas om varifrån pengarna kommer. Starka och sunda företag gör oändlig skillnad – de och deras anställda är en direkt förutsättning för att långsiktigt ge god lön till vårt lands intensivvårdsspecialister, omsorgspersonal, lärare och räddningstjänst.

Hela cirkeln behövs. Utan företagen faller skyddsnätet, välfärden och framtiden.

Våra fyra partier har lösningen klar för oss: när denna lag eller lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen används, då måste kompensation som huvudregel ges till de verksamheter som direkt drabbas ekonomiskt. Ett stort antal remissinstanser instämmer i detta.

Detta måste vara glasklart: näringsidkare och andra verksamheter ska känna trygghet, våga agera proaktivt och i linje med restriktionerna. 

Det krävs dock mer.

Sverige saknar i dag lagstiftning om civila kriser, så för att stärka Sveriges civila beredskap, föreslog våra partier redan sommaren 2018 att Sverige ska införa särskild lagstiftning om hantering av civila kriser.

Regeringen har dock inte gjort något för att sådan lagstiftning ska antas. När den här krisen är över vill vi under lugna och genomarbetade former ta fram en lagstiftning som går att använda vid civila kriser, på samma sätt som det finns lagstöd i samband med höjd beredskap eller väpnad konflikt.

Inget av allt detta är några konstigheter. Vi behöver som förtroendevalda göra allt vi kan för att stoppa och hindra smittspridningen av covid-19, så att Sveriges hälso- och sjukvård, invånare och företagare kan lägga pandemin bakom sig.

Vi behöver stärka beredskapen inför framtiden. Och företagare måste vara trygga med att staten kommer att skydda deras livsverk och anställda om stora uppoffringar krävs av just dem. För utan dem, då faller vi alla. 


Camilla Waltersson Grönvall, riksdagsledamot och socialpolitisk talesperson (M)
Sofia Nilsson, riksdagsledamot i socialutskottet (C)
Acko Ankarberg Johansson, riksdagsledamot och ordförande i socialutskottet (KD)
Lina Nordquist, riksdagsledamot i socialutskottet (L)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad:

LÄS VIDARE