ÅSIKT

Ny medicin för heroinister kan missbrukas

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: AP
VARnAR FÖR NY MEDICIN Subutex är en ny avvänjningsmedicin för heroinister. Men vissa experter varnar för att medicinen kan missbrukas. Den nya medicinen ger en mer kortvarig effekt än metadon och ”kicken” kan bli mer uttalad. Därför anser vissa experter att metadon är att föredra.

Flertalet narkomaner väntar väldigt länge innan de själva uppsöker vård. Det handlar om flera år. För heroinister finns medicin som kan ersätta heroinet under kontrollerade former. Med metadonbehandling kan en del heroinister få vård på ett mycket tidigare stadium. Men ett nytt medel som introduceras, Subutex, är ett mera potent narkotikum än metadon och kan missbrukas.

Självfallet är den bästa behandlingen av opiatberoende en restriktiv narkotikapolitik, det vill säga en politik som förhindrar att opiatberoende alls uppkommer. Bland de åtgärder som håller tillgängligheten och därmed den epidemiska spridningen av opiatnarkomanin nere är dock behandling av individer som redan utvecklat ett beroende mycket viktig. Många missbrukare finansierar sitt missbruk genom langning till andra missbrukare. Därmed bidrar de på ett högst påtagligt sätt till spridningen av narkomanin.

Alltför många narkomaner går år ut och år in i behandling, samtidigt som de fortsätter att missbruka narkotika, alkohol och mediciner, så kallat blandmissbruk. Psykologisk och psykosocial behandling måste för att fungera ha ett klart fokus på själva missbruket, och därför ske under sådana former att patienten kan klara av att vara drogfri. För narkomaner förutsätter detta så gott som alltid att behandlingen initieras i sluten vård.

Behandlingsforskningslitteraturen har genomgåtts av docent Mats Fridell vid Lunds universitet. Korta vårdtider, understigande tre månader, tycks generellt vara verkningslösa. Sex månaders heldygnsvård verkar vara en realistisk miniminivå. Detta kan naturligtvis utgöra ett praktiskt problem, när öppenvårdsbehandling blivit på modet.

Studier har visat att narkomanin har sitt eget förlopp, den så kallade missbrukarkarriären.

I experimentstadiet testar den blivande narkomanen olika preparat. En del kommer aldrig längre än så.

Andra fortsätter till adaptationsstadiet, där de eftersträvar berusning och stimulans och ofta fastnar för någon favoritdrog.

I tvångsstadiet sitter missbrukaren fast i missbruket och hela tillvaron domineras av olika sätt att skaffa både pengar och narkotika samt att hålla abstinensen på avstånd.

Efter ingripanden från sociala myndigheter, fängelsestraff och efter kroppsliga och psykosomatiska komplikationer till missbruket, kan narkomanen komma fram till vändpunkten. Narkomanen är då mera benägen att lyssna till synpunkter från narkomanvårdare och till att stanna längre i behandling. Slutligen kan det drogfria stadiet följa de tidigare.

När det gäller medicinsk behandling av heroinister finns metadonbehandling som en substitutmetod. Metadon tar bort ”suget” efter heroin. Metoden introducerades 1965 i New York och togs året därpå upp av professor Lars-Magnus Gunne i Uppsala. Metadonbehandling sker under kontroll av Socialstyrelsen. Behandling pågår i dag i Uppsala, i Stockholms län och i Malmö-Lund-området.

Endast den som har fyllt 20 år och som missbrukat heroin under minst fyra år och tidigare misslyckats att bryta sitt beroende samt inte har något uttalat blandmissbruk, tas in i något av de exi-sterande metadonprogrammen i Sverige. Patienten får en individuellt anpassad daglig dos av metadon som dricks utspädd i saft. Syftet är att patienten skall bli fri från sitt missbruk, vilket kontrolleras genom urinprov. Behandlingen måste vara hårt styrd, eftersom den annars lätt kan urarta och metadon kan då läcka ut på den illegala marknaden, som under 1970-talet i New York.

Rätt bedriven har behandlingen visat sig ha många fördelar. Sjuklighet och dödlighet bland missbrukarna minskar drastiskt. Asocialitet, kriminalitet och prostitution minskar eller upphör. Poängen med metadonbehandling är att heroinisten under tvångsstadiet, långt före vändpunkten, kan länkas in i en behandling och sluta med heroin för att använda metadon på ett kontrollerat sätt i stället.

Men enligt en undersökning i New York passar bara 5 till 15 procent av heroinisterna för metadonbehandling. Detta kan vara en av förklaringarna till att omkring hälften av patienterna i metadonbehandlingen i Sverige faller ur metadonprogrammet varje år. I Sverige vill nu socialtjänsten dels att klienterna skall påbörja metadonbehandling i allt yngre ålder, efter allt kortare missbruksperiod och rentav utan andra försök att bryta missbruket, dels också att nästan alla heroinister skall få börja med metadonbehandling.

Vid metadonbehandlingen är målet att på sikt uppnå drogfrihet även från metadon. Men tillgängliga studier visar att metadonbehandlingen för flertalet sannolikt måste vara långvarig, möjligen livslång. Enligt svenska studier kan endast 7 till 14 procent av patienterna framgångsrikt avsluta behandlingen.

Metadon är således inte en fullkomlig medicin, framför allt inte för alla heroinister. Därför har det inletts försök med en annan substitutmetod. Substansen kallas buprenorfin. Det kommersiella namnet är Subutex. Medlet inregistrerades i Sverige 1999. Det är ännu inte reglerat av Socialstyrelsen. Subutex är godkänt av Läkemedelsverket. Således gäller vad som står i Fass för detta läkemedel.

Subutex får användas vid substitutbehandling av opioidberoende i samband med social och psykisk behandling. Men det bör föreskrivas av läkare som är verksam vid narkomanvårdsenhet. Enligt Fass måste man vara uppmärksam vid bensodiazepintillförsel, som kan leda till andningsdepression med döden som följd. Missbruksutvecklingen bör under lämplig tid följas av narkotikaanalyser i urin. I dagarna träffar Socialstyrelsen representanter för läkarprofessionen för att diskutera Subutexbehandlingen.

Vid ett seminarium på Magnus Husskliniken på Karolinska sjukhuset den 20 maj i år varnade den tyske psykiatriprofessorn dr Wolfram Keup för användning av Subutex som medicin till heroinister. Professor Keup är ansvarig för early-warningsystemet i Tyskland. Han har tidigare forskat i New York och arbetat längre perioder för Världshälsoorganisationen (WHO).

Subutex är ett mera potent narkotikum än metadon och kan missbrukas. Det har visat sig i flera länder. Effekten av Subutex är mera kortvarig än för metadon.

Den efterlängtade ”kicken” blir också mer uttalad. Professor Keups bedömde metadon som säkrare och bättre beprövat än Subutex och att metadon därför bör föredras som substitutmetod.

vad tycker du?