ÅSIKT

Säg nej till en skola som sorterar ut elever

Foto: LASSE ALLARD
Krävs lärare Ökade resurser och fler lärare ska ge fler elever möjligheten till en bra skola.
DEBATT

Aftonbladet Debatt fortsätter i dag att diskutera skolan kring den grundfråga som utkristalliserats i skoldebatten:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Ska de med bäst betyg samlas i de bästa skolorna och slippa de jobbiga, mindre begåvade eleverna?

Skolminister Thomas Östros går i dag till storms mot borgerlig skolpolitik som har sortering av elever som bärande politisk idé.

På Aftonbladet Debatt 16 februari kritiserar Maud Olofsson övriga borgerliga partier för att driva en skolpolitik som sorterar ut människor och som riskerar att skapa en utslagningsskola. Hon vill också att regeringen skall driva en tydligare politik för kvaliteten i grundskolan.

För mig är det en självklarhet att den svenska skolan skall vara en kunskapsskola. För svensk arbetarrörelse har kampen för kunskap, att ge fler tillgång till den utbildning som ger kunskap, varit en hörnsten i alla tider.

För att skolan skall kunna vara en bra kunskapsskola för alla krävs det några grundläggande förutsättningar. Skolan måste ha tillräckligt med resurser. Det måste råda studiero i skolan – ordning och reda. Det skall finnas tydliga normer och regler för hur man skall uppträda mot varandra. Det kräver att vi alla visar lärarna respekt för deras viktiga roll. Lärare skall vara auktoriteter utan att vara auktoritära.

Sverige har en stolt utbildningstradition och ligger bra till i många internationella jämförelser. På flera områden som förskolan och vuxenutbildningen är Sverige ett föredöme.

Men vi har inte nått målen för alla. Ungefär en tiondel av grundskoleeleverna går ut grundskolan utan att få med sig godkänt betyg i de centrala ämnena svenska, engelska och matematik, de kunskaper som krävs för att klara gymnasieskolans nationella program. Det är oacceptabelt.

För att stärka grundskolan och ge fler elever möjlighet att skaffa sig nödvändiga kunskaper behövs en rad åtgärder:

Skolan behöver mer pengar för att kunna anställa fler lärare och andra specialister. Den socialdemokratiska regeringen har därför lagt förslag om kraftiga resurs-tillskott till skolan – 17 miljarder kronor de kommande åren. Det ger möjlighet att anställa 15000 nya lärare, specialpedagoger och andra specialister i skolan. Dessvärre har samtliga borgerliga partier, på lite olika sätt, sagt nej till dessa nya resurser direkt riktade till att anställa fler lärare i skolan.

Vi behöver öka insatserna för att stärka kvaliteten på varje skola. Varje kommun och varje skola måste mer systematiskt än tidigare redovisa sina resultat i förhållande till de nationella målen, analysera och bedöma skillnader samt redovisa de åtgärder som man är beredd att vidta. Skolverkets uppgift att utvärdera kvalitet och bedriva tillsyn måste stärkas.

Skolorna måste ta ett tydligare ansvar för varje elevs kunskapsutveckling genom att för varje elev regelbundet följa upp resultaten i förhållande till de nationella mål som vi har i årskurs 5 och årskurs 9 i läroplaner och kursplaner. Väl genomförda utvecklingssamtal skall ge elever och föräldrar klara besked om vad eleven kan. Varje elev skall ha rätt till en framåtsyftande individuell utvecklingsplan som visar vilka insatser som krävs, gärna i skriftlig form.

Genom maxtaxan och allmän förskola för fyra- och femåringar satsar vi nu över 5 miljarder kronor på förskolan för att ge alla barn rätt och möjlighet att delta i förskolan. En ny lärarutbildning med 15 procent fler studenter redan hösten 2001 ger lärare en starkare pedagogisk grund, mer kunskaper om specialpedagogik och en bättre forskningsbas. En stor satsning genomförs för att ge 4 000 obehöriga lärare utbildning för behörighet.

Maud Olofsson talar om att vi skall satsa på grundskolan och undvika en sorteringsskola. Men i centrum för den högerstyrda folkpartipolitiken står nu en skola med sortering som den bärande politiska idén. Man argumenterar öppet för att avskaffa den gemensamma grundskolan.

Den självklara rätten att få gå om ett år, om elever, föräldrar och skola är överens om det, skall i folkpartiets sorteringsskola bytas mot kvarsittning i stor skala. Barn som bara är 9 år som inte klarar ett avgörande prov skall skiljas från sin klass och få kvarsittning i ett år.

I sorteringsskolan skall eleverna redan i de sista åren i grundskolan läsa olika avancerade kurser vilket styr deras reella framtida utbildningsmöjligheter.

I sorteringsskolan skall 17- och 18-åringar som inte riktigt når fram till målen fortsätta att gå i grundskolan, tillsammans med 14- och 15-åringar. I folkpartiets sorteringsskola skall kunskapsinnehållet i de yrkesinriktade gymnasieutbildningarna sänkas markant mot elevernas och näringslivets vilja.

I sorteringsskolan som den nu genomförs i Stockholm rycker man på axlarna åt en kraftigt ökande segregation och ojämlikhet som leder till olika studieförutsättningar för olika elever. Det är en självklarhet att betyg kan vara en fin intagningsmetod i gymnasieskolan, men lika uppenbart är att det kan få betydande negativa konsekvenser om man via skolpengen struntar i att ge alla skolor likvärdiga villkor.

När Jan Björklund, som drivit folkpartiets skolprofil skarpt åt höger, pressas av verkligheten och ifrågasätts av folkpartister med socialliberal tradition, så svarar han med sitt vanliga ”det går att mäta på massor av sätt”. Det är det enda han har att säga när segregationen i Stockholms skolor ökar. Det är sannerligen en bekymmersam utveckling vi nu ser när folkpartiet lägger sig till höger om moderaterna i sök-andet efter profilfrågor.

Den gemensamma skolan tillhör det moderna välfärdssamhällets största framgångar. Flera borgerliga partier vill nu avskaffa den och återinföra en sorterande skola. Mot denna politik gäller det nu att samla alla goda krafter till en politik för att stärka grundskolan som en kunskapsskola för alla.

En sådan politik kräver nya resurser för fler lärare men också andra viktiga insatser för att förbättra grundskolan där den inte klarar sitt uppdrag. Jag välkomnar centerpartiet och Maud Olofsson till denna viktiga diskussion.

Thomas Östros (Utbildnings- och forskningsminister s)

ARTIKELN HANDLAR OM