ÅSIKT

Skolan behöver tänka om

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Vårt svenska skolväsen är inte riktigt vad det borde vara, och det beror inte enbart på sådant som att det satsas för litet skattepengar på det, att lärarna och annan utbildad personal är för få och klasserna för stora. Det tycks också vara fel på undervisningens struktur.

Det är viktigt att våra skolpolitiker gör klart för sig, att vi människor – trots att vi har så mycket gemensamt – ändå är individuellt väldigt olika.

En del är redan från unga år oerhört teoretiskt begåvade och förväntas att bli av stort värde för samhället och hela mänskligheten. Andra har kanske inte utvecklat sin tankeförmåga eller fått den läslust och kunskapstörst som vissa andra, men har ändå utvecklingsbara praktiska förmågor, som kan göra dem till värdefulla medborgare.

Vår nuvarande skola har uppenbarligen inte anpassats efter dessa uppenbara skillnader. Varför undervisningssituationen på många ställen tycks ha blivit ganska ohållbar, speciellt vad gäller teoretiska ämnen.

Det verkar klart olämpligt att vid undervisning i dessa teoretiska ämnen sammanföra jämnåriga elever med vitt skilda intellektuella förutsättningar i en och samma klassavdelning.

Det enda riktiga vore väl att genom diagnostiska prov redan på lågstadiet betygsätta elevernas teoretiska prestationsförmåga, för att därefter sammanföra dem i olika, på kunskapsnivån baserade studiegrupper.

I dessa skall det rent av kunna förekomma några års åldersskillnad elever emellan. Den högt begåvade matematikern Friedrich Gauss (1777–1855) hade t ex lärt sig räkna redan i spädbarnsåldern. När han som nioårig skolpojke fick till uppgift att lösa ett lite svårare additionsproblem, hade han redan efter någon minut skrivit ner det riktiga svaret, medan hans klasskamrater inte hade funnit det ännu vid lektionens slut!

Med undervisningens anpassning efter elevernas skilda förutsättningar menar jag inte alls, att de skall separeras i olika slags grundskolor.

För att utveckla en känsla av samhörighet mellan olika medborgargrupper i samhället är det säkert bra med en viss gemenskap redan i unga år, och det kan ske i samband med de mera praktiska ämnena i likartade skolor.

Jämnåriga elever bör i samma skolklass kunna få undervisning och träning i gymnastik, bild, musik, slöjd, hemkunskap, friskvård och konsumentkunskap samt därvid få tillfälle att lära känna varandra i det dagliga umgänget, även om de är något olikartade.

Men i övrigt är nog en reform av själva organisationen av undervisningen mycket välbehövlig, om skolan skall fungera bättre i fortsättningen!

Sune Hjorth (f.d. gymnasielärare i Sundsvall)