ÅSIKT

Straffa förövarna – inte offren

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: KATRIN JAKOBSEN
Mångas vardag Förtryck och misshandel är många kvinnors vardag. En kvinna i veckan mördas i sitt hem, i regel av en närstående man. Därför är det viktigt att regeringen snabbt uppmärksammar dessa fall och straffar brottslingarna – inte offren som tvingas leva under ett ständigt hot, skriver Alf Svensson. Bilden är arrangerad.

Tänk dig att du delar bostad med någon som börjar trakassera dig, slå dig och till och med hota dig till livet. Du går efter en tid till polisen och får veta att du på grund av hotets allvar kan erbjudas skyddat boende med hemlig adress. Du kan lämna den bostad där du inte längre känner dig trygg och flytta till ett rum dit den som vill åt dig har svårt att hitta.

Dags att visa tacksamhet mot de myndigheter som räddar dig ur en dödsfälla?

Knappast. Du skulle se det som en skandal att du tvingas flytta medan gärningsmannen – för våld och hot är brott – får stanna i den gemensamma bostaden.

Är det inte brottslingen snarare än offret som ska isoleras? Det tycker jag och det tycker nog de flesta av oss. Men så reagerar vi inte, allra minst nu när debatten om så kallade hedersmord – vilket vedervärdigt uttryck – blossat upp igen efter ett fall då en ung kvinna misstänkts ha blivit mördad av sin egen far.

Hur reagerar ansvariga politiker? Jag ser integrationsminister Mona Sahlin sitta i tv och förklara att hon känner sig ”kränkt” av vad som återigen tycks ha inträffat. Det har hon sagt varje gång hon ställs inför frågorna om dessa illdåd. Då känner sig Mona Sahlin kränkt.

Vi andra kan känna oss kränkta av att så lite görs för att stoppa våldet mot kvinnor i vårt samhälle. En kvinna i veckan mördas i vårt land. Hörde ni?

En kvinna i veckan. I regel är det en närstående man – nästan alltid en man – som är mördaren. Dessutom: Omkring 2000 våldtäkter anmäls varje år – mörkertalet kan vara oerhört mycket större.

Men tillbaka till ”hedersmorden”. Mona Sahlin anklagar kommunerna för att inte ge tillräckligt många hotade invandrarkvinnor skyddat boende. Hon försöker skjuta över skulden på borgerligt styrda Stockholms stad. Och när socialborgarrådet Kristina Axén-Ohlin (m) får tillfälle att svara menar hon att kommunen gjort vad på den ankommer i detta hänseende.

Jag förnekar inte att det behövs större resurser för skyddat boende eftersom regeringen inte vill eller vågar tackla problemet på ett rakt och effektivt sätt.

Men de ovan nämnda politikerna – liksom många av oss andra – möter problemet som om en naturkatastrof drabbat och offren måste evakueras. Så är det ju inte alls. Det är män som av frustration och maktlöshet eller av ”kulturella” skäl vill tvinga närstående kvinnor (maka, döttrar, släktingar) till underkastelse. När dessa ”patriarker” inte får som de vill kan deras egna upplevda tillkortakommanden utmynna i tragedier.

Vi måste lära oss förstå och behandla dessa mekanismer men vi får inte tolerera en upprepad misshandel.

Jag anser att vi hade kunnat beivra dessa brott långt effektivare i dag om den socialdemokratiska regeringen förstått att använda Kvinnovåldskommissionens förslag på rätt sätt.

Jag var med om att ta initiativ till kommissionen som 1995 lade fram sitt slutbetänkande och där man föreslog införandet av det så kallade kvinnofridsbrottet.

Enligt förslaget skulle ingen man ha rätt att beskära en kvinnas frihet genom hot om våld.

Upprepade trakasserier – förutom direkta våldshandlingar också inlåsning och allehanda hot – skulle betraktas som ett pågående brott som polis och åklagare kunde ingripa emot.

När den socialdemokratiska regeringen efter lång, lång tövan slutligen lade sitt förslag blev kopplingen till det pågående brottet inte lika tydligt. Det blev en förbättring men det blev ändå svårt att använda lagrummet på det sätt kommissionen avsett.

En borgerlig regering, det är jag övertygad om, kommer att rätta till detta så det blir lättare att lagföra den som felar snarare än att i praktiken drabba offret.

Stränga straff bör utmätas för olaga hot och i fall där vederbörande inte är svensk medborgare bör utvisning allvarligt övervägas. Sedan är det en annan viktig sak, att de folk som flyr till eller invandrar till vårt land måste göras medvetna om vårt grundläggande rättssystem och även på annat sätt inlemmas i vårt samhälle.

Samhället hade kunnat förhindra många våldsbrott mot kvinnor långt effektivare än vad som görs i dag om den socialdemokratiska regeringen använt förslaget från Kvinnovåldskommissionen på rätt sätt. Då hade polis och åklagare kunnat ingripa tidigare mot förövaren, och offret hade inte behövt isolera sig från hela samhället, menar partiledare Alf Svensson. Så sluta skyll ifrån dig, Mona Sahlin, skriver Alf Svensson på Aftonbladet Debatt i dag.

Alf Svensson (partiledare kd)

ARTIKELN HANDLAR OM