ÅSIKT

Stoppa sexhandeln med barn och unga

DEBATT

Lukas Moodyssons film om Lilja (premiär i dag) skildrar en mörk och fruktansvärd verklighet. Nu måste den svenska regeringen ta krafttag för att stoppa den cyniska människohandel som pågår runt omkring oss, skriver Rädda Barnens Mie Melin och Börje Svensson på Aftonbladet Debatt i dag.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: SONET FILM
TVINGAS SÄLJA SIG I filmen ”Lilja 4-ever” tvingas tonårsflickan Lilja sälja sex. En bister verklighet både i Sverige och i de baltiska staterna, där sex-industrin hämtar många av sina unga offer.

I dag har Lukas Moodyssons film ”Lilja 4-ever” premiär, en film om handel med barn, så kallad trafficking.

Vi tror att filmen kommer att väcka debatt: hemma vid köksbordet, i skolan och i

lunchrummen. Många människor kommer att fråga sig vad Sverige och andra länder gör för att stoppa denna cyniska, slavliknande handel som pågår världen över, även i Sverige. Med trafficking menas handel med vuxna och barn över gränser eller mellan regioner inom ett land.

I filmen får vi möta Lilja, en flicka som bär på drömmar om ett bättre liv, men som sviks av alla. Lilja och andra barn i liknande situationer finns runt omkring oss, även om vi inte ser dem.

Samtidigt som barnen här hemma nu börjat i skolan, säljer tonårsflickor sina kroppar på någon nattklubb i Östeuropa eller kanske på gatorna i Sverige. Det är ofta barn i redan utsatta situationer som riskerar falla offer för människohandlare. Barn med dåliga vuxenkontakter och en trasig uppväxt, där både våld, droger och övergrepp förekommer.

Att bekämpa handel med barn under 18 år är en viktig fråga för Rädda Barnen. Barn marknadsförs, säljs, transporteras och konsumeras av människohandlare, sexköpare, porrproducenter på en internationell könsmarknad.

Enligt Rikskriminalpolisen var det mellan 200 och 500 kvinnor, däribland några barn, som blev föremål för handel i Sverige under förra året. Sverige används också som transitland, med inresa i södra Sverige, för utländska kvinnor och barn som ska till Danmark och utnyttjas bland annat i prostitution.

Enligt en färsk FN-rapport om trafficking, som presenterades i juli, smugglas 120000 kvinnor och barn in till EU-länderna, främst från Balkan, för att arbeta som sexslavar. Rapporten visar tydligt kopplingen mellan prostitution och människohandel. 90 procent av de prostituerade som kommer från länder runt Balkan till andra europeiska länder har utsatts för människohandel. I sexualbrottskommitténs betänkande beskrivs människohandeln som ett växande problem.

Handel med barn är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. I FN:s konvention om barnets rättigheter uttrycks tydligt i artikel 34 och 35 att varje konventionsstat ska vidta lämpliga nationella, bilaterala och multilaterala åtgärder för att förhindra varje form av handel med barn. I artikel 39 poängteras varje barns rätt till fysisk och psykisk rehabilitering. Där betonas också att återanpassningen ska äga rum i en miljö som främjar barnets hälsa, självrespekt och värdighet.

Det är viktigt att regeringar, myndigheter och frivilligorganisationer samverkar över landsgränser för att förebygga och förhindra handeln med barn. Internationellt och nationellt arbete för att stärka barns rättigheter, deras rätt till skydd, socialt stöd, rehabilitering och till information, är därför en viktig del i Rädda Barnens kamp mot människohandeln.

Trafficking beror på flera komplexa, samverkande samhällsfaktorer. Bland annat en restriktiv migrationspolitik, ekonomiska och sociala orättvisor och patriarkala maktstrukturer där kvinnor och barn förvandlas till objekt och handelsvaror.

Kampen mot fattigdom är grundläggande för att åtgärda problemen med trafficking. Likaså är ökad jämställdhet mellan kvinnor och män och lika rättigheter en förutsättning för minskad handel med kvinnor och barn.

Rädda Barnen stödjer flera projekt i Östeuropa som hjälper barn som fallit offer för människohandlare. I Rumänien driver Salvati Copiii (systerorganisation inom International Save the Children Alliance) fem behandlingscentra för barn. Barnen ges socialt och psykologiskt stöd samt möjlighet till utbildning. I Albanien, som räknas som ett starkt fäste för människohandlare, finns ett traffickingcenter som drivs i samarbete med IOM, International Organization of Migration, där flickor får skydd och rehabilitering.

I höst genomförs nationella kartläggningar av handel med barn i sju länder på Balkan. Där ska verksamma förebyggande insatser och metoder belysas och barnen ska själva beskriva sin verklighet.

Terapeuter på Rädda Barnens mottagning Centrum för barn i kris har träffat flickor som tvingats utomlands för prostitution. Dessa flickor är i stort behov av massiva hjälpinsatser och ser sig själva som ”dåliga flickor”. De behöver både akut krishjälp och långvarig hjälp för att kunna återgå till ett så normalt liv som möjligt i sina hemländer.

Skärpt lagstiftning är endast en åtgärd bland flera som behövs för att komma åt människohandeln.

Den nya lagen om människohandel, som trädde i kraft 1 juli i år, ökar polis och åklagares möjligheter att avslöja handel med människor. Genom att införa ett för svensk rättspraxis nytt brottsbegrepp, människohandel, med ett maximistraff på 10 år kan spaningsåtgärder som telefonavlyssning för att avslöja brottslighet användas.

Däremot brister det sociala stödet för kvinnorna och barnen i dag. Det visar de kontakter vi har med regeringsföreträdare och myndigheter. I mån av tid och resurser kommer vi därför även fortsättningsvis att ta oss an dessa svårt drabbade barn, både i Sverige och via våra samarbetspartners utomlands. Här i Sverige kan vi erbjuda barnen akut krishjälp. Parallellt måste ett långsiktigt arbete, i barnens hemländer, bedrivas.

Rädda Barnen välkomnar den nytillsatta arbetsgruppen på socialdepartementet som i höst påbörjar ett två år långt arbete med att kartlägga hur många barn som är inblandade i sexualbrott och människohandel i Sverige. I dag florerar en mängd rykten, men ingen vet exakt hur många barn det gäller.

Rädda Barnen har under mer än ett decennium i praktiskt behandlingsarbete mött barn i utsatta situationer. Genom Rädda Barnens Hotline, som arbetar med att spåra och motarbeta barnpornografi på nätet, har en kunskap om handel med barn över internet, SMS och heta linjer vuxit fram. I annonser som förmedlar sexköp över nätet anspelas allt oftare på barn under 18 år, främst tonårsflickor från Estland, Lettland, Litauen, Moldavien och Ryssland.

I dag arbetar totalt sex personer på Rikspolisstyrelsen med människohandel och barnpornografibrott. Det är alldeles för få för att stoppa den galopperande handeln med vuxna och barn, framför allt den som sker över nätet. Polisen hinner inte handlägga alla anmälningar och tips de får in.

Rädda Barnen anser att regeringen måste tillsätta ytterligare resurser för att förhindra nyrekrytering av vuxna och barn och för att stoppa den cyniska människohandel som pågår dag efter dag runt omkring oss.

Socialdepartementet bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att utarbeta rutiner för hur kvinnor och barn, som fallit offer för människohandel, ska tas om hand: var de ska bo under utredningen, vilken hjälp och stöd de behöver och hur man förankrar hjälpinsatser i deras hemländer.

För att Lilja och andra barn i liknande situationer ska få den hjälp och det stöd de har rätt till är det viktigt att vi ökar vår kunskap om hur dessa barn har det, deras drivkrafter och behov. Rädda Barnen hoppas att filmen Lilja 4-ever kan bidra till att skapa opinion kring en mörk och fruktansvärd verklighet.

Mie Melin (omvärldsbevakare Rädda Barnens Sverigesektion), Börje Svensson (Chef för Rädda Barnens mottagning Centrum för barn i kris)

ARTIKELN HANDLAR OM