ÅSIKT

Sveriges riksdag blir Musse Pigg-parlament

Foto: LASSE ALLARD
Om regeringen får sin vilja igenom kan Sveriges riksdag – och därmed svenska folket – förlora mycket av sin makt. Peter Eriksson (mp) och Gustav Fridolin (mp) tycker att denna fråga smusslats med i valrörelsen.
DEBATT

I morgon ska riksdagen besluta om att förvandla sig själv till ett Musse Pigg-parlament.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Genom en grundlagsändring kommer makten över en hel rad stora politiska frågor att flytta ut ur Sverige till EU – utan att de svenska folkvalda ens behöver tillfrågas.

Regeringen har handlat odemokratiskt och försökt smyga igenom denna förändring.

Det skriver i dag miljöpartiets språkrör Peter Eriksson och ledamoten i riksdagens konstitutionsutskott Gustav

Fridolin (mp).

Är socialdemokraterna rädda för folkviljan? I morgon tar riksdagen andra beslutet för att förändra grundlagen så att det blir enklare att föra över mer makt till EU. Medborgarna behöver inte längre tillfrågas. Riksdagen kan med ett enda beslut lämna ifrån sig den makt man fått av folket. Regeringen behöver inte heller tillfråga riksdagen innan man går med på nya överenskommelser med EU. Därmed flyttar man ännu mer makt från de folkvalda i Sverige. Helt utan debatt driver man igenom en förändring som riskerar att förvandla riksdagen till ett pseudo-parlament och göra dess folkvalda ledamöter maktlösa att besluta över de frågor väljarna gett dem mandat för. Regeringen har helt åsidosatt viktiga demokratiska principer för att smidigast möjligt smyga igenom förändringarna som är ett stort steg mot EU-staten. Genom att ducka för debatten och tricksa med beslutet som ska upp har man frångått demokratiska principer och i praktiken berövat människor rätten att ta ställning till grundlagsänd-ringen.

Detta var också valrörelsens största svek. Grundlagen kan inte förändras genom ett enkelt beslut av en riksdagsmajoritet, utan det krävs två likalydande beslut i två på varandra följande riksdagar med ett val emellan. Denna demokratiska säkerhetsventil har kommit till för att omöjliggöra att folket inte får säga sitt om en eventuell maktförskjutning.

Tanken är att väljarna i ett val ska kunna ta ställning till grundlagsförändringarna. Det förutsätter givetvis att väljarna är tydligt informerade och att frågan tas upp till ordentlig debatt inför valrörelsen. Så skedde inte denna gång. Regeringen myg-lade bort grundlagens principer och vägrade idogt, trots påtryckningar från oss och flera demokratiaktivister, att svara på några som helst angrepp eller frågor kring grundlagsändringen. Taktiken var att sopa frågan under mattan, och det fungerade.

I juni togs det första av de två besluten i riksdagen. Miljöpartiets riksdagsgrupp försökte få ihop de 35 namnunderskrifter som behövdes för att kräva en folkomröstning, men tvingades se hur till och med vänsterpartiet gick på regeringens linje. Det var sedan inget orimligt krav på de övriga partierna att diskutera frågan under valrörelsen. Tvärtom, det var deras demokratiska uppgift. Genom att vägra att diskutera viktiga frågor som t ex EU:s framtida konstitution, den svenska grundlagsändringen och EMU gör de sig själva till demokratins dödgrävare. Men även denna gång var responsen mycket ljum.

Det är just vid sådana här tillfällen som reglerna om två likalydande beslut behövs allra mest. Grundlagsändringarna kring EU är ytterst långtgående och ställer mycket av det vi känner som demokrati på undantag.

I framtiden kommer inte riksdagen att behöva tillfrågas när ett avtal med EU färdigförhandlas. De folkvalda berövas sin rätt att på allvar påverka EU-frågorna. När Margaret Thatcher vid EU:s barndom besökte EG-parlamentet kallade hon det föraktfullt för ett ”Musse Pigg-parlament” just därför att de inte hade någon verklig möjlighet att påverka vad ”EU:s regering” sysslar med. Nu fråntas det svenska parlamentet samma möjligheter.

Syftet med grundlagsändringarna är att inom en snar framtid flytta makt inom flera viktiga politiska områden till EU. Ingenting är längre heligt, utom, som det heter, ”principerna för statsskicket”. Vad det betyder är oklart, men att det rör så mycket mer än kungen ska vi nog inte lita på. Politikområde efter politik-område riskerar att flyttas utanför de folkvaldas kontroll till en EU-koloss utan demokratisk insyn eller folkligt engagemang. Det är riktigt allvarligt, men regeringen tiger still.

Nu, inför andra beslutsomgången, försöker dessutom regeringen tvinga grundlagsändringens motståndare att kliva på tåget. Genom att blanda äpplen och päron, EU-grundlagsändringarna med kosmetiska förändringar av grundlagens portalparagraf, hoppas man på att få oss motståndare att välja ja-knappen. I en enda omröstning avgörs såväl de stora och viktiga EU-frågorna som helt andra frågor, som alla kan ställa upp på, om ökat skydd för utsatta grupper och miljön. Man kan, trots att det är praxis, på goda grunder ifrågasätta om detta överensstämmer med grundlagens skrivningar om att andra och första beslutet i en grundlagsänd-ring ska vara likalydande. På det här sättet förvandlar man andra beslutet i grundlagsfrågan till en ren expeditions-

affär och rollen som demokratisk säkerhetsventil nedmonteras.

Flera partier i konstitutionsutskottet har också krävt en förändring av praxis i detta fall men socialdemokraterna i utskottet har agerat lakejer åt regeringen och klart uttalat att detta tillvägagångssätt är viktigt ”för att få så bred uppslutning bakom ändringen som möjligt”. Man manipulerar öppet för att få sin vilja igenom. Moderaterna, som är kritiska till en del av EU-förändringarna, har redan aviserat att de känner sig tvingade att rösta ja – delvis mot sin vilja. Miljöpartiet har stått emot förändringarna hela tiden och kommer att fortsätta nu, men agerandet i KU är upprörande.

Grundlagsfrågans behandling

har varit ett skolexempel på odemokratiskt handlande och blundande för grundlagens principer. Ansvaret faller tungt på regeringen att i dag, i elfte timmen, göra tvärtom, respektera demokratin och ställa upp på en bred offentlig debatt och vänta med avgörandet i grundlagsfrågan till dess att svenska folket fått en reell möjlighet att ge sina synpunkter. Annars bör riksdagens ledamöter, särskilt de som nu är nyvalda, ägna timmarna före beslutet åt att sätta sig in i frågan, lyssna på vad väljarna tycker och fatta ett beslut utan att lyssna på partipiskan. Makten behöver flytta närmare människor i stället för tvärtom.

Peter Eriksson (Språkrör miljöpartiet de gröna), Gustav Fridolin (Ledamot i riksdagens konstitutionsutskott mp)