ÅSIKT

Striptease är inte ett yrke bland andra

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Aftonbladet Debatt i onsdags.

Varför ska inte en strippa kunna vara med i facket, undrar fil dr Lena Halldenius på Aftonbladets debattsida 19/3. Bakom ligger tanken att utnyttjande av människors kroppar är acceptabelt. Att striptease är ett helt vanligt yrke. Det bygger på en skrämmande människosyn som förenklar de grundläggande problemen.

Striptease är inte är ett yrke bland andra på arbetsmarknaden. Det är inget yrke som arbetsförmedlingen ska hänvisa arbetslösa tjejer till. Det är en värld där kvinnor utnyttjas och förtrycks, en värld där människor betraktas som en handelsvara som kan köpas och säljas som vilken annan vara som helst. Inte sällan är stripklubbarna bara toppen på ett isberg. Under ytan finns prostitutionen och människohandeln.

Prostitution och människohandel existerar för att det finns en marknad för det. Det finns de som betalar för att få utnyttja och kränka en annan människa. Det finns andra som tjänar stora pengar på det. Längst ner finns de människor som av olika skäl hamnat i en utsatt situation. Det som gör människohandeln så lönsam är ytterst föreställningen att män har rätt att köpa sex. Om det inte fanns några köpare skulle det inte finnas någon handel med människor för sexuella ändamål. Sverige har kriminaliserat sexköp, det är ett viktigt steg för att förebygga den här sortens människohandel. Tyvärr är vi hittills ensamma om en sådan lagstiftning. Men frågan diskuteras i både Finland och Norge. Vi måste stödja våra nordiska grannländer i det arbetet och skapa en samsyn kring dessa frågor. Då blir vi starkare och kan motverka de krafter i Europa som argumenterar för en total legalisering av prostitution och andra former av sexhandel.

De utsatta kvinnorna måste få skydd och upprättelse. Förövarna måste få kännbara straff. Vi behöver arbeta förebyggande, inte minst med barns uppväxtvillkor, såväl i Sverige som i andra länder. Det handlar om att bekämpa fattigdom och arbetslöshet, narkotika och andra former av missbruk. Det handlar även om att förändra attityder och värna alla människors lika värde.

Låt oss komma ihåg att de kvinnor som säljer sina kroppar nästan alltid har en mörk historia att berätta. De kan ha blivit utsatta för sexuella övergrepp i sin barndom eller hamnat i ett narkotikamissbruk. Det finns också många som, liksom filmens Lilja, luras till Sverige i hopp om en bättre framtid. I verkligheten tvingas de att arbeta som sexslavar.

Det är inte lönen eller arbetsmiljön som dessa kvinnor behöver hjälp med. De behöver hjälp att ta sig ur en situation där de dagligen kränks och berövas sin kroppsliga integritet.

Wanja Lundby-Wedin (Ordförande LO), Ylva Thörn (Ordförande Kommunal), Christin Johansson (Ordförande SSR), Inger Efraimsson (Ordförande SKTF)