ÅSIKT

Berätta sanningen om branden, Josefsson

DEBATT

Den 1 augusti i år brann det på S:t Sigfrids rättspsykiatriska klinik i Växjö. Två personer dog, en av dem en 19-årig tjej. Kritiken mot sjukhuset och dess anställda har varit hård.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

I tisdags sände SVT:s ”Uppdrag granskning” ett reportage om branden. De som jobbade på de eldhärjade avdelningarna kände sig orättvist utpekade som medskyldiga till tragedin.

I dag skriver de på Aftonbladet Debatt – och får svar från SVT:s Janne Josefsson.

Foto: hans runesson
hedrar de döda Två unga flickor dog i branden på Sankt Sigfrids sjukhus i Växjö den 1 augusti. De döda hedrades med blommor av överlevande patienter.

SVT:s ”Uppdrag granskning” som sändes i tisdags, handlade om branden på S:t Sigfrids sjukhus den 1 augusti. Programmet var under all kritik. Vi som skriver detta jobbade den aktuella natten på den aktuella avdelningen.

Till att börja med nämndes inte ett ord om den snabba rökutvecklingen. Röken fyllde avdelning 67 på cirka två minuter och räddningstjänsten sa att de aldrig hade sett något liknande. Det kunde jämföras med diskoteksbranden i Göteborg. Det sades inget om att vi i personalen hade omständigheter – tyvärr sekretessbelagda sådana – emot oss som försvårade räddningsarbetet. Inte heller att vi faktiskt befann oss inne i branden längre än de kritiska patienterna från avdelning 68. Vi skrek också åt patienterna inne i röken att det brinner och att de skulle komma ut.

När vi upptäckte branden var den liten och fullt möjlig att släcka. Sekretessbelagda omständigheter gjorde att branden aldrig släcktes. I stället fylldes avdelningen med den tunga, svarta giftröken och vi insåg då vilken allvarlig och livshotande situation det hade utvecklats till. Vi som förgäves skrek där inne åt patienterna att komma ut kände bara hopplöshet och desperation.

En del patienter sov tungt på grund av mediciner. Inte ens brandlarmet lyckades väcka dem.

I programmet sades ingenting om att personal från avdelningen och kringliggande avdelningar slog ut fönsterrutor med ett järnrör de hittat – och räddade flera liv.

Dörren till rastgården på byggnadens baksida öppnades av personal och räddningstjänstledaren i samarbete. Programmet berättar inte heller att polisen, i stället för sjukhuset, hade skyldighet att köra hem till anhöriga med präst vid dödsfall.

Janne Josefsson hade all denna information, vilken han fått av oss långt innan programmet sändes. Programmet var bara negativt om personalens insats. I stället för att ifrågasätta patienters trovärdighet gör Josefsson allt för att förringa vår och överläkare Thomas Dahléns trovärdighet. Det fanns många brister och en del kanske felaktiga beslut har fattats, men mycket har också gjorts bra. Personalen drog ju ut flera patienter från fönstren.

Programmet som sändes i tisdags har gett upphov till att människor mår dåligt, både anhöriga och vi som jobbade i och under branden. Vi var trots allt med om samma sak som patienterna. Även allmänheten har fått en väldigt skev bild av vad som skett. Janne Josefsson har inte använt den information han har fått med rättvisa. De anhöriga måste bli ännu mer oförstående inför vårt handlande nu efter programmet.

Programmet lät bara visa en version av vad som hände. Den versionen är väldigt bristfällig och stämmer knappt alls med våra upplevelser.

Josefsson har intervjuat alla oss fem och även annan personal som sprang på larmet. Ändå har han undanhållit viktig information. Därför får man anta att Josefsson av någon anledning aldrig var intresserad av att ge allmänheten och anhöriga till drabbade patienter någon bra förklaring till vad som hände och till personalens handlande. Han har skapat sensation snarare än förvaltat sanningen. Vi har en önskan om seriös journalistik på Sveriges Television i framtiden.

Ledningen bär ansvaret – inte ni

Foto: thomas johansson
Janne Josefsson, SVT:s Uppdrag granskning.

Vi fem som jobbade på avd 67 och 68