ÅSIKT

Jag är 14. Jag ska bli politiker som Anna

Foto: ROLF PETTERSON/MARTIN LINDEBORG
Förebild Anna Lindh engagerade sig tidigt inom politiken. Här talar hon på en SSU-kongress 1987. ”Om jag var politiker skulle jag vara ärlig och stå för det som jag tror på, precis som Anna Lindh”, skriver Sigrid Dalberg Krajewski.
DEBATT

Anna Lindh, död?! Hon kan ju inte bara gå och dö så där!

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Mordet fick Sigrid Dalberg Krajewski att bestämma sig:

Jag är 14 år. Ska jag våga bli politiker? Ska jag våga vara en fri politiker? Ska jag våga vara som Anna Lindh?

I dag skriver Sigrid Dalberg Krajewski på Aftonbladet Debatt.

När jag kom hem från skolan förra torsdagen var jag så full av känslor att jag inte visste vad jag skulle göra. Jag kom på vad jag skulle göra och det här är resultatet.

Dagen började som en helt vanlig morgon. Vi började med gymnastik och sedan träslöjd. Innan träslöjden lämnade jag mina saker i kapprummet. Dagen före hade jag fått reda på att Anna Lindh hade blivit knivskuren på NK. Då hade jag också fått reda på att hennes skador inte var livshotande. Därför blev jag helt chockad när min bästis sa, eller snarare ropade – Anna Lindh är död! Anna Lindh är död!

Va?! Tänkte jag. Det kan inte vara möjligt. Det här tror inte jag på. Sluta skämta Elli!

Utanför slöjdsalen pratade jag och några kompisar om vad som hade hänt. Men jag trodde fortfarande inte på det.

När vår slöjdlärare sa att Anna Lindh var död började det rätt så långsamt gå upp för mig att hon faktiskt var död. Men vadå död?! Hon kan ju inte bara gå och dö så där!

Skoldagen passerade som i dimma och det enda som fastnade i min hjärna den dagen var: Vadå död?! Hon kan faktiskt inte bara gå och dö sådär! Hon är för tusan tjej! Hon är politiker. Politiker går inte bara och dör så där!

När jag kom hem var teven påslagen och jag satte mig bredvid pappa och tittade och lyssnade.

Helt plötsligt började tårarna rinna (och snoret). Efter att ha tittat eller snarare lyssnat på teven (man såg ingenting mellan tårarna) satte jag mig framför datorn. Jag ville ta reda på allt om Anna Lindh. Det här är det jag fick reda på och det som jag kommer ihåg:

Anna Lindh började redan som 13-åring att arbeta för och inom socialdemokratin. Hon började tidigt och slutade så tidigt. Anna Lindh var som en fri fågel mitt bland korpar. Anna Lindh var kvinnan bland männen. Anna Lindh gjorde så att människor förstod. Anna Lindh förde vårt lands talan på ett språk som få av oss förstår. Men framför allt var Anna Lindh mänsklig.

När jag hade läst klart på datorn var det med rödkantade ögon som jag kom ihåg vad en av mina lärare hade sagt till mig denna dag.

– Sigrid, du kanske skulle ta och bli politiker.

– Ja, varför inte, sa jag.

Politiker kan man ju bli. Säga vad jag tycker och tänker. Det var precis det som Anna Lindh gjorde. Sa vad hon tyckte och tänkte. Hon var ingen diplomatisk person. Hon var rättfram och modig. Hon sa vad hon tyckte. Men för det blev hon mördad.

Anna Lindh vågade vara fri. Det blev hennes död. Men hon var modig som vågade vara fri.

För det är hon beundransvärd och en förebild för hela svenska folket.

Om jag var politiker skulle jag vilja förhindra innan det är för sent, förbättra innan det försämras. Jag vill kunna säga vad jag tycker och tänker. Säga vad jag tror skulle göra Sverige till ett bättre land. Ett land där ingen behöver vara orolig för framtiden.

Om jag var politiker skulle jag framför allt vara ärlig och stå för det som jag tror på, precis som Anna Lindh. Jag vill att alla människor i Sverige ska våga vara sig själva.

Jag är 14 år. Ska jag våga bli politiker? Ja.

Ska jag våga vara en fri politiker? Ja.

Ska jag våga vara som Anna Lindh? Ja.

Sigrid Dalberg Krajewski, 14 år